Under perioden 30 november till 11 december träffas företrädare för världens länder i Paris för att försöka komma överens om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla från 2020. Den svenska regeringens ambition är att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria länder.

I dag står skogen och jordbruket i centrum på klimatmötet COP21. Regeringen väljer att ställa sig bakom två initiativ. Det ena handlar om att minska avskogningen, restaurera utarmade skogar och stärka lokalbefolkningars rättigheter till att hållbart bruka skogen de lever och verkar i. Det andra syftar till att förbättra jordbruksmarkens potential för att bidra till livsmedelsproduktion och klimatarbete. Läs mer om initiativen här.

Så här i adventstider är det inte enbart ljuset från adventstakarna som lyser upp i mörkret. Lagom till klimatmötet i Paris verkar äntligen ljuset ha gått upp, över vilken potential skogen kan bidra med för att skapa klimatnytta. I helgen var det flera läsvärda artiklar om skog i Dagens Nyheter.

Karin Bojs beskriver skogsägandet på ett målande sätt och vikten av att plantera skog för framtiden i denna krönika.

I artikeln ”Nu vill alla ha en del av skogen” lyfts skogens klimatnytta fram på ett bra sätt. Här betonas att det ur klimatsynpunkt är bättre att avverka och använda skogen istället för att skapa reservat som ska fungera som kollager. Skogen kan helt enkelt bidra till att bygga en framtid utan fossila bränslen. Detta förutsätter förstås att skogen får brukas och att vi har regelverk som gör det enkelt att bruka och sköta om skogen.

Frågan är hur enkelt det blir att bruka skogen om alla ska ha möjlighet att överklaga och kunna lämna synpunkter på hur du som skogsägare ska få bruka din egen skog? Frågan om vem som ska ha rätt att överklaga beslut i skogsvårdslagen är en av punkterna i utredningsdirektiven till regeringens aviserade översyn av skogsvårdslagen som nyligen har presenterats.

I Norra Skogsmagasinets julnummer, som nu är på väg ut i postlådorna, reflekterar jag över Skogsstyrelsens förslag till förändringar i skogsvårdslagstiftningen och hur dessa förslag kan påverka dig som skogsägare. Är det rimligt att införa krav på kunskap i skogsvårdslagen till exempel?

På ledarplats skriver Pär Lärkeryd att en levande landsbygd med aktiva satsningar på areella näringar i form av lantbruk och skog är vårt bästa försvar.

Läs e-tidningen här.