Med anledning av Kammarrättens dom i Änok-fallet i december 2014 kommer Skogsstyrelsen att ändra sin hantering av tillståndsansökningar. I ett pressmeddelande säger Skogsstyrelsen att myndigheten kommer att neka avverkningstillstånd i värdefulla naturområden ovanför fjällnära gränsen. Effekten blir att Skogsstyrelsen, tvärt emot beslutade strategier för formellt skydd av skog, tvingas prioritera sina naturvårdsanslag till det fjällnära området. Detta är helt i linje med vad jag förutspådde i detta tidigare blogginlägg.

I Skogsaktuellt efterlyser jag en utvecklad dialog om hur vi kan bruka, sköta och skydda skogar i nordvästra Sverige för att åstadkomma störst samhällsnytta. Jag hoppas våra beslutsfattare förstår att det här är en fråga som får konsekvenser för naturvårdsarbetet i hela landet och inte enbart berör norra Sverige. Det får givetvis även konsekvenser för arbetstillfällen och möjligheten att bo och verka i det fjällnära området.

Det finns nu ett uppenbart behov av att revidera strategierna för formellt skydd av skog. Inte minst för att tydliggöra hur vi ska sköta om våra skyddade områden, men även tydliggöra hur delaktigheten för enskilda skogsägare i naturvårdsarbetet kan öka. Markägare behöver helt enkelt involveras bättre i skyddsarbetet.