Den 17-februari skickade Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket ut ett gemensamt pressmeddelande om att markägarna blir allt mer nöjda i samband med formellt skydd av skog. Det är en positiv och mycket angelägen utveckling. Rapporten kan läsas här.

Undersökningen har gjorts av TNS Sifo på uppdrag av myndigheterna. Syftet har varit att undersöka hur nöjda privata markägare har varit med processerna i samband med bildande av naturreservat, biotopskyddsområden eller tecknande av naturvårdsavtal under åren 2012 och 2013. Undersökningar på detta sätt har genomförts sedan 2009, vilket ger en bra grund för att följa trender i utvecklingen.

I rapporten framgår att det främst är i processer med naturvårdsavtal och biotopskydd som skogsägare har blivit nöjdare. En viktig signal är att andelen markägare som anmält intresse via kometprogrammet är betydligt mer positiva till skydd, jämfört med skogsägare som haft processer på det traditionella arbetssättet. Se citatet nedan angående biotopskyddsområden.

”En betydligt större andel av de markägare som själva anmält intresse för formellt skydd av naturvärden via Kometprogrammet är nöjda med att ett biotopskyddsområde har inrättats på deras mark. Det gäller både sett till andelen mycket positiva (72 %) och andelen mycket + delvis positiva (98 %).”

Även markägare som tecknat naturvårdsavtal via kometprogrammet, är nöjdare än markägare som bidragit i processer som tillkommit genom myndigheternas initiativ.

När det gäller reservatsbildning är resultaten inte lika positiva. Under 2012 och 2013 inrättades 1 354 naturreservat hos privata skogsägare. I ca 50 procent av fallen uppger markägarna att man inte har känt sig delaktiga i processen och i drygt 40 procent av fallen uppger markägarna att man inte är nöjda på det sätt som länsstyrelserna agerat vid inrättandet av naturreservat.

Jag är förvånad över att samhället inte gör mer för att få markägare att känna sig mer delaktiga i reservatsprocesser. I pressmeddelandet framgår att Naturvårdsverket nu, tillsammans med länsstyrelserna arbetar för att göra processen i samband med reservatsbildning smidigare. Det är förstås positivt. Ett sätt är att bättre ta till vara markägarnas intresse och engagemang för att skydda natur. WSP analys och strategi genomförde 2012 en markägarenkät som visar att skogsägare har en mycket positiv inställning till kometprogrammet.

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har beslutat att utvidga försöksverksamheten med kometprogrammet till hela landet. Jag har studerat myndigheternas remissvar till nya anvisningar. Glädjande ser de flesta myndigheter och organisationer positivt på att i högre utsträckning involvera markägare i skyddsarbetet. Flera myndigheter signalerar dock ett tydligt behov av mer resurser för handläggning och en större plånbok för att fullt ut kunna jobba med markägarinitiativ. Kanske kan vårbudgeten lösa upp några av dessa knutar?

Men missnöjet bland skogsägare i reservatsprocesser kan inte enbart förklaras med bristande resursbehov hos myndigheterna. Att många länsstyrelser idag har en ”ryggsäck” med påbörjade reservatsärenden som uppgår till 5-10 år visar på ett systemfel, där myndigheterna initierar ärenden trots att man inte har ekonomiska medel. Långa och utdragna processer innebär förstås en större andel missnöjda skogsägare.

För att klara nya beslutade arealmål efterlyser jag fler verktyg för markägare att välja emellan i samband med reservatsprocesser. Ett nytt paket med ersättningsmark från Sveaskog skulle vara mycket välkommet. Flexiblare naturvårdsavtal är också ett viktigt smörjmedel. Men det krävs även att samhället skjuter till extra anslag till naturvården. Det går inte att komma ifrån att det kostar pengar att undanta mark från ett aktivt brukande.