På vilka grunder fattas egentligen politiska beslut? I senaste numret av Skogsmagasinet, som just nu är på väg ut i brevlådorna, reflekterar jag över hur förslaget om en ny skogsvårdsförordning togs fram i miljömålsberedningens strategi för en långsiktig hållbar markanvändning. Vad bör regeringen tänka på innan man gör allvar av sina planer på en översyn av skogsvårdslagstiftningen? Och varför är det viktigt att vi värnar vår svenska skogsbruksmodell som bygger på frihet under ansvar.
Jag påpekar även att det finns en politisk samsyn om att Sverige bör utveckla ett nationellt skogsprogram, men att det är viktigt att det inte utvecklas parallella spår. Läs e-tidningen här; Skogspolitik måste bygga på fakta.
30 november, 2014 kl. 10:58
Citat ”Sveriges skogslandskap håller på att omvandlas från orörda eller extensivt brukade skogar”. Samma källa förmedlar budskapet att 97% av skogsmarken var kontinuitetsskog 1925. Detta ger en fullständigt felaktig bild. Går man tillbaks 80-160 år sedan när dagens gamla skogar kom till var det ett hårdexpoloaterat landskap och mycket av dagens skogar var inte ens beskogade då. Förvisson inte Natur som den skulle varit utan människan.
Citatet är från inledningen av Artdatabankens report 9 ”Tillståndet i skogen” vilket är det enda som artdatabanken skrivit nyligen som fokuserar på skogen.
http://www.slu.se/Global/externwebben/centrumbildningar-projekt/artdatabanken/Dokument/Publikationer/Tillst%C3%A5ndet%20i%20skogen.pdf
Det blir den missvisande bild som via Naturskyddsföreningen förmedlas till folket.
De som ger en annan bild anses inte trovärdiga av de som vill rädda en Natur som inte finns och negligeras därför.
Denna skevbild får en allt större inverkan på skogspolitiken och många ekologer bidrar till detta.