Vi står inför ett nytt spännande skogsår. Vem får uppdraget att utreda skogsvårdslagen? Hur ska arbetet med ett svenskt skogsprogram och övergången till en bioekonomi fortlöpa? Och vem utser regeringen till generaldirektör för att leda Skogsstyrelsen efter Monika Stridsman?

Apropå Skogsstyrelsen konstaterar jag att regeringen, via regleringsbrevet för 2016, tagit fram flera nya spännande uppdrag för myndigheten. Det handlar om skogsskötsel för bioekonomi i ändrat klimat, värdefulla skogar, frivilliga avsättningar, jämställdhet i skogsbruket, skogens sociala värden, målbilder för miljöhänsyn, m.fl. uppdrag.

Uppdraget om värdefulla skogar innebär bland annat att Skogsstyrelsen i samarbete med Naturvårdsverket ska utvärdera Nationell strategi för formellt skydd av skog. En översyn av strategierna för formellt skydd av skog var precis vad jag efterlyste i detta blogginlägg från i maj.

Men när jag läser hur regeringen formulerat uppdragen till Skogsstyrelsen i regleringsbrevet, reagerar jag över att det inte framgår att uppdragen ska genomföras i samverkan med berörda intressenter. I tidigare regleringsbrev till Skogsstyrelsen har det framgått tydligt att uppdragen ska genomföras, i samverkan med berörda aktörer, eller att uppdragen ska genomföras i dialog med berörda intressenter.

I årets regleringsbrev är det, vad jag kan se, endast det pågående uppdraget för Skogsstyrelsen att bistå regeringskansliet i arbetet med ett nationellt skogsprogram, där det tydlig framgår att arbetet ska utvecklas i bred samverkan med intressenterna.

Jag hoppas och tror att det är regeringens ambition att ”berörda intressenter” ska involveras i de uppdrag som Skogsstyrelsen ska arbeta med? För ska man nå uppsatta mål och åstadkomma verkstad i skogen, är jag övertygad om att det behövs både delaktighet och dialog med berörda intressenter.

Skogsstyrelsens regleringsbrev för 2016 kan läsas här