Valtemperaturen stiger. Med enbart veckor kvar till valet 2014 har Norra Skogsmagasinet passat på att ta pulsen på riksdagspartierna med ett antal aktuella frågeställningar. Var står de olika partierna i skogsfrågorna egentligen?

För knappt två år sedan presenterade Norra Skogsägarna en näringspolitisk plattform, ”En samlad politik för framtiden”. Ett dokument med viktiga ställningstaganden, åtaganden och förslag till åtgärder till nytta för privata skogsägare. Plattformen, som fick stor medial uppmärksamhet, har därefter använts flitigt i kontakter med myndigheter, riksdagspolitiker och politiska tjänstemän. Glädjande har faktiskt många förslag i plattformen redan förverkligats, eller är på väg att förverkligas.

Äganderätten viktig
”Man vårdar det man äger”, är ett ofta återkommande mantra. En trygg äganderätt där markägare har förfoganderätt över sin egendom, skapar förutsättningar för ett aktivt familjeskogsbruk där skogsägare investerar i god skogsvård och bra miljöhänsyn. Men hur är det då ställt med förfoganderätten? Tyvärr möter Norras tjänstemän ofta skogsägare som känner sig överkörda av myndigheterna. Det kan exempelvis handla om övertramp i allemansrätten, naturreservat mot markägarens vilja, eller att stora delar av fastigheten har klassats som nyckelbiotop.

Staten har brustit
För ett naturreservat har markägaren rätt till ersättning. Det finns dock flera exempel där markägare, efter mer än tio års väntan, ännu inte fått någon ersättning. En nyckelbiotop kan innebära att en död hand läggs över fastigheten utan möjlighet till ersättning. Det är Skogsstyrelsen som avgör vilka områden som ska klassas som nyckelbiotop. Området blir samrådspliktigt enligt miljöbalken, samtidigt som alla skogliga aktörer är förbundna att inte köpa virke från nyckelbiotoper enligt certifieringsreglerna. Privata skogsägare har tagit ett stort sektorsansvar och avsatt enorma arealer till frivilliga avsättningar. Staten har däremot brustit i sitt sektorsansvar. Tillräckliga resurser för arbetet med skydd av skog har helt enkelt inte skjutits till. Det är oacceptabelt att markägare med stor andel nyckelbiotoper på fastighetsnivå inte får någon ersättning. Nu krävs en ny ordning i arbetet med skydd av skog, där nyckelbiotopsfrågan får sin lösning en gång för alltid.

Rätten att överklaga
Nyligen tillerkändes naturskyddsföreningen rätt att överklaga ett beviljat avverkningstillstånd på privat mark. Efter att markägarna har väntat i fem år på sitt avverkningstillstånd ska ärendet nu avgöras av Kammarrätten. Vem kan bedriva näringsverksamhet under sådana förutsättningar? Är det rimligt att miljöorganisationer kan överklaga avverkningstillstånd, samtidigt som markägare står maktlösa inför myndighetsbeslut om registrering av nyckelbiotoper? Och är det domstolar eller sektorsmyndigheten som ska avgöra vem som får avverka skog?

Ingen möjlighet till ersättningsmark
Norra Skogsägarna anser att staten har ett stort ansvar i arbetet med skydd av skog. Medan skogsbolagen har kunnat ställa krav på ersättningsmark från statliga Sveaskog, så har den möjligheten försvunnit för privata skogsägare. Ersättningsmark har visat sig vara ett kostnadseffektivt sätt att skydda skog på. Här handlar det om att skapa en verktygslåda där markägare kan hitta det alternativ som passar bäst. Norra anser att riksdagen måste ompröva beslutet om att Sveaskog har fullgjort sitt uppdrag om att bistå med ersättningsmark.

Ett svenskt skogsprogram
Norra Skogsägarna välkomnar beslutet om att Sverige ska ha ett nationellt skogsprogram. Det svenska skogsprogrammet bör fokusera på hur vi med skogen som bas kan bygga ett hållbart samhälle. Detta genom att bryta dominansen av fossil energi och ersätta den med förnybar energi i form av skogsråvara. Forskarna slår fast att ett aktivt skogsbruk där vi ersätter exempelvis betong med träprodukter skapar störst klimatnytta. Skogens produkter tillhör framtiden då de är förnybara, återvinningsbara och biologiskt nedbrytbara. Skogen är helt enkelt ett klimatsmart alternativ.

Dyrare transportkostnader
Staten har ett stort ansvar för att upprätthålla sysselsättning och möjligheter att leva och utvecklas även på landsbygden. Särskild hänsyn måste därför tas till de förutsättningar som gäller i norrland. Förslag om en kilometerskatt för tunga transporter med 14 kronor per mil skulle slå oerhört hårt mot skogsindustrin, där alternativa transportmöjligheter i allmänhet saknas. Norra Skogsägarna har under sommaren publicerat debattartiklar i norrländska tidningar för att belysa konsekvenserna av ett sådant förslag. Skogsnäringen agerar på en internationell marknad och ökade transportkostnader skulle undergräva konkurrenskraften radikalt.

Läs artikeln i Norra Skogsmagasinet