Den katastrof som Salabranden har inneburit är näst intill omöjlig att föreställa sig. Tusentals människor har hastigt fått lämna hus och hem, medan elden okontrollerat närmat sig byar och samhällen i en rasande fart. Frågan som många ställer sig är givetvis om branden hade kunnat begränsas med större och snabbare insatser? Och hur kan vi undvika att liknande katastrofer inträffar i framtiden? Här står det klart är att skogsbrandflyget, vars besättning spanar efter skogsbränder i skog och mark, är ett extremt viktigt verktyg. Skogsbrandflyget används när det är torrt i markerna och är det effektivaste sättet att snabbt upptäcka och lokalisera bränder.

En brand som uppstår i torra marker kan sprida sig väldigt snabbt när vindarna får grepp om lågorna. Därför är en snabb och kraftfull insats ofta helt avgörande för att förhindra att stora materiella och ekonomiska skador uppstår på egendom. Men nu hotar ett nytt EU-direktiv Sveriges brandskogsflotta. EU-direktivet innebär att skattelättnaderna på det flygbränsle som används av flygplanen inte längre ska tillåtas. Norra Skogsägarna, med drygt 16 000 privata skogsägare som medlemmar, känner en stor oro över detta besked. Får dessutom Miljöpartiet igenom sitt förslag om ny flygskatt fördyras skogsbrandflyget ytterligare. Detta samtidigt som tidig upptäckt av skogsbränder blir allt viktigare eftersom försvarets resurser för att bistå med brandbekämpning kontinuerligt minskar.

Brandbevakning är ingen nyhet i Sverige. Redan i slutet av 1800-talet byggdes brandtorn för att kunna upptäcka bränder på långt håll. Över 300 bevakningstorn byggdes fram till 2:a världskriget. Under 1960-talet infördes flygbevakning i samtliga län utom i Stockholms- och Malmöhus/Kristianstads län. Faktum är att skogsbrandbevakningen har varit så effektiv att bränder i de svenska skogarna är en bristvara idag. Skogsbruket utför därför kontrollerade naturvårdsbränningar i vissa områden för att gynna den biologiska mångfalden. Men okontrollerade bränder måste givetvis bekämpas snabbt och effektivt.

Idag kan alla län söka statliga medel från Myndigheten för samhällskydd och beredskap för att bedriva skogsbrandbevakning med flyg. Respektive länsstyrelse beslutar i vilken omfattning spaningen av bränder ska ske. Men skogsbrandflyget har inte alltid varit en självklarhet i Sverige. Av besparingsskäl beslutade Räddningsverket hösten 2002 att inte längre finansiera eller organisera skogsbrandflyget. Efter att en stor skogsbrand rasade i Norrbotten 2006 beslutades att skogsbrandbevakningen skulle återupptas i statlig regi året därpå.

Årets varma sommar med mycket sol och värme har inneburit att det har varit ovanligt många skogsbränder denna sommar. Räddningstjänsten i Örnsköldsvik meddelar exempelvis att de bekämpat 40 olika skogsbränder, bara under de senaste två veckorna. Flera av dessa bränder har kunnat lokaliseras och begränsas i tid med hjälp av skogsbrandflyget. Norra Skogsägarnas erfarenheter från den stora skogsbranden i Bodträskfors i Norrbottens län 2006, där skosägarföreningen hade en aktiv roll i att både stötta och hjälpa drabbade skogsägare lång tid efter att branden var släckt, uppmanar skogsägarna att verkligen ser över sina skogsförsäkringar.

Skogsbrandflyget som spanar efter bränder är en nationell angelägenhet. Låt oss hoppas att minnet inte sviker våra politiker och att det tillsätts ordentliga resurser för en fungerande skogsbrandflotta även i framtiden.

Publicerad på Aftonbladet debatt 2014-08-09;

http://www.aftonbladet.se/debatt/article19333436.ab

Jonas Eriksson, näringspolitisk strateg Norra Skogsägarna