I samband med IPCC specialrapport om klimat och markanvändning har frågan om hur skogen gör störst nytta för klimatet debatterats flitigt i media. I dagens nyheter publicerade professor Göran Englund mfl en debattartikel med rubriken ”Klimatnyttan med minskad skogsavverkning är enorm”, varpå en mängd repliker följde där andra synsätt lyftes fram av professorer och experter.
Repliker:
SLU-forskarna Peter Högberg och Tomas Lundmark:
”Skogsbruk bidrar till att vi uppnår klimatmålen”
Göran Berndes, Mattias Goldmann, Filip Johnsson och Anders Wijkman:
”Förslagen går på tvärs mot nya IPCC-rapporten”
Kjell Andersson, näringspolitisk chef, Svebio – Svenska bioenergiföreningen:
”Skogsavverkning är en förutsättning för hög klimatnytta”
Fredrik Wikström, docent i miljö- och energisystem, Karlstads universitet:
”Ska förpackningar av papper ersättas av plast?”
Gunnar Wetterberg:
”Problemet med träden är att de är runda”
Slutreplik från Göran Englund, Stig-Olof Holm, Bengt-Gunnar Jonsson och David van der Spoel:
”Den svenska skogen gör störst klimatnytta om den står kvar”
Det är bra att skogen lyfts fram och debatteras ur olika synvinklar. Public service media har en skärskild viktig uppgift att balansera och belysa frågeställningar från olika vinklar och på ett opartiskt sätt.
TV och radio är kanaler som har goda möjligheter att lyfta fram olikheter i åsikter genom intervjuer med experter där lyssnaren får möjlighet att höra argument från flera håll och bilda sig sin egen uppfattning i frågan. Sedan finns det förstås helt andra perspektiv som också behöver belysas. Inte minst förutsättningar för industri, marknad, biologisk mångfald, incitament för skogsföretag och enskilda skogsägare m.m.
I veckan sände P4 Västerbotten en lång intervju med professor Göran Englund som förklarade sina ståndpunkter och slutsatser. Intervjun går att lyssna på här, klicka sedan på Nyheter och aktualiteter med Filippa och Martin.
Att kunniga professorer drar så olika slutsatser är förstås intressant. Men varför tog P4 Västerbotten inte tillfället i akt att bjuda in någon som även kunde ge ett annat perspektiv på frågan? Som lyssnare skulle jag föredra att höra argument från flera håll samtidigt i en debatt. Eller är det så att public service media redan tagit ställning i frågan?
Jag hoppas att det inte är så, utan att P4 Västerbotten även bjuder in personer som kan redogöra för andra perspektiv om varför en brukad skog med hög tillväxt ger störst klimatnytta över tid.
24 augusti, 2019 kl. 10:35
Ja, media ska över tiden, låta olika parter komma till tals. När jag var informationschef i skogsnäringen studerade vi saken, eftersom vi uppfattade att miljörörelsen oftare fick komma till tals. Så var det inte. Däremot var vi från skogsnäringen väldigt defensiva.
I detta fall har en grupp forskare gjort ett imponerande förarbete som framgår av alla källor de har. Dessutom publicerar de sina artikel på exakt rätt dag (IPCC-dagen) i den största morgontidningen. DN. Det är faktiskt enligt skolboken.
För egen del som skogsägare trycker jag en fråga lämnas helt obesvarad av alla. Nämligen borde inte landets skogsägare få betalt för att vi bygger ett enormt kollager över tiden? LRF Norrbotten hade ett sådant förslag till LRFs stämma 2018, men förslaget stoppades. Jag tycker att det vore ett bra sätt att öka intresset för skogsvård, skogsskötsel och virkesproduktion.
Centern vill avsätta 3,4 miljarder för att på konstgjord fånga in kol. Bättre vore väl att be skogsägarna ordna den saken och betala dem pengarna. https://www.aktuellhallbarhet.se/centerpartiet-vill-satsa-pa-koldioxidlagring/
24 augusti, 2019 kl. 21:18
Att skogsmarkägaren får betalt för att lagra kol är I PRINCIP ett mycket bra förslag. Men det är administrativt mycket svårhanterligt. Därför kanske man skulle göra prov/utveckling i ett län. Det kan vara Norrbotten, där LRF Norrbotten kan ses som initiativtagare.
24 augusti, 2019 kl. 11:24
Jag känner det också så att hur media vinklar inte är helt objektiv, men det är ju svårt med vad som är objektivt och vad som är subjektivt. Ett starkt subjektivt inslag är hur forskningen styrs (t ex ämnen för nya professorer eller beviljade anslag). Den styrs mot olika “risker” men då blir den också en megafon (artiklar i media typ DN) för att dessa risker är större än de egentligen är. “Skogsskötselforskning” typ produktion har snabbt reducerats och får färre som kan skriva artiklar.
I princip är jag för att låta “marknadsmekanismerna” styra avverkningen så länge det inte leder till att kolinlagringen i växande träd minskar eller att tillväxten kan förväntas avta och några tendenser till det har vi knappast sett. Det blir lätt krångligt och konstiga sidoeffekter om samhället lägger sig i för mycket. Jag tycker också att artskyddssynpunkter ges för hög vikt. Mitt perspektiv är vad vi lämnar efter oss till “våra barnbarns” generation. Men det är inte svårt för mig att kompromissa med vad JAG kommit fram till så länge kompromisserna inte blir för stora, vilket de är på god väg att bli. Typ krav på att sänka föryngringstakten under dagens nivå. Men jag tycker att ur ett internationellt perspektiv fungerar svensk skogsnäring mycket bra idag, också i ett framtidsperspektiv.
Men exemplet som ges i artikeln kan nog diskuteras.
Rubrikerna sätts vanligen av redaktionen och inledningen på DN-serien rubriceras “https://www.dn.se/debatt/klimatnyttan-av-minskad-skogsavverkning-ar-enorm/ Detta är naturligtvis starkt missvisande även om ej totalt fel. Det är också en fråga om avverkningsnivån är förenligt med EU-regelverket. Om Sverige slutade att skörda skulle det i hög grad kompenseras av ökade uttag i andra länder och ökad användning av fossilt, dvs effekten skulle inte bli så enorm ens kortsiktigt. Det skulle minska pressen på andra åtgärder för att minska utsläppen, delvis impopulära och politiskt svårhanterligare än att reducera skogsbruket, vilket minskar effekten av åtgärden. Och det missar tidsperspektivet. På säg fyrtio års sikt är det sannolikt bäst för klimatet att inte sänka svenska avverkningsnivån utan låta den öka med ökande skogstillväxt även bortseende från de uppräknade reduktionen av de tidsnära effekterna. Och även om vi minskar våra andra klimatutsläpp för långsamt för vi inte bortse från att koldioxiden stannar i atmosfären i hundratals år och vi måste också tänka ett halvsekel framåt. Ju längre vi väntar med att reducera föryngringshuggningar, ju större potential får skogen att suga upp koldioxid om vi någon gång senare än nu skulle bestämma att minska uttaget och låta mer kol stanna i skogen.
Det är problematiskt med denna diskussion DN att det finns betalspärrar. Mitt intryck är att det är lite variabelt hur de slår till men att de gör det ibland när jag försöker följa diskussionen är klart. Jag tycker tidningar skall hålla debattsidor och repliker till dessa öppna som en del i pressens roll i den allmänna debatten.
Men mitt intryck är att ingen av replikerna är tillnärmelsevis lika skogsbruksnegativ som de som inledde debatten och gav slutrepliken.
Lundmark och Högberg hade en bra debattartikel 180824 i VK https://www.vk.se/2019-08-23/brukad-skog-minskar-inte-kolforradet
Den har ett rättvisande namn