Fortfarande skadas en stor andel forn- och kulturlämningar i samband med skogsbruk. Det är allvarligt och oacceptabelt. Inga kända och registrerade kultur- eller fornlämningar ska skadas vid skogliga åtgärder. Ambitionen är hög – men det ska den vara, det handlar om ett viktigt kulturarv som vi tillsammans ansvarar för.

I dagarna presenteras Skogsstyrelsens och Riksantikvarieämbetets senaste uppföljning av hänsyn till kulturmiljöer vid skogsbruk. Fortfarande skadas en stor andel forn- och kulturlämningar i samband med skogsbruk.

Det är allvarligt och oacceptabelt. Nu tar vi ett samlat grepp för att vända trenden i Västerbotten och Norrbotten.

Sedan slutet av 2013 har skogsföretagen, Skogsstyrelsen, Länsstyrelserna i Västerbotten och Norrbotten samt Statens fastighetsverk arbetat tillsammans för att minska skadorna från skogsbruk på forn- och kulturlämningar i de båda länen.

Detta mot bakgrund av att Skogsstyrelsens och Riksantikvarieämbetets förra uppföljning av hänsyn till forn- och kulturlämningar, visade på fler skador i dessa län jämfört med landet i övrigt.

Analyser av skadorna visar att det är markberedning av hyggen inför plantering som är den vanligaste orsaken och som också orsakar de grövsta skadorna. Skogsföretagen har nu genomfört ett antal åtgärder utifrån Skogsstyrelsens och länsstyrelsens företagsspecifika återkoppling av skadebilden. Åtgärder som ska ge effekt redan i sommar när markberedningen genomförs.

Uppföljning görs med en gemensam metodik och resultatet blir klart i slutet av 2014. Denna samlade satsning från skogsbruk och myndigheter i Norr- och Västerbotten är unik. Med den vill vi visa att dialog om miljöhänsyn leder till praktisk handling ute i skogen.

Att förstöra eller skada fornlämningar är brott mot kulturmiljölagen som kan ge böter eller upp till fyra års fängelse. Den senaste uppföljningen av hur hänsyn tas vid skogsbruk är nedslående – 48 procent av de inventerade forn- och kulturlämningarna är påverkade eller skadade.

Av dessa är nästan hälften skadade eller grovt skadade. Detta trots att uppföljningen har skett på områden där lämningar var kända och registrerade. Länsstyrelsens tillsyn visar på liknande siffror.

En trolig orsak till de många skadorna är att den information som utgörs av planeringsunderlag och kartor inte kommuniceras till alla de som ska utföra åtgärder i samband med avverkningen. Informationen måste flöda genom hela kedjan – från planering till avverkning, grotuttag, markberedning och plantering. Dessutom måste de som arbetar i skogen kunna känna igen olika typer av lämningar och veta vilken hänsyn som ska tas.

Allt detta ska vi tillsammans åtgärda. Det finns ett flertal e-tjänster för skogsägarna, bland annat Skogsstyrelsens Mina sidor, med kartor som visar kända lämningar på den egna fastigheten och Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister, Fornsök. Används dessa kan samråd med Skogsstyrelsen och länsstyrelsen ske i tid och skador undvikas.

Regeringens satsning Skogsriket ska lyfta skogens alla värden och vi vill gärna prioritera just dessa frågor i Skogsriket Norrbotten och Västerbotten.

För oss är det självklart att nu införa en nollvision – inga kända och registrerade kultur- eller fornlämningar ska skadas vid skogliga åtgärder. Att nå hela vägen fram innebär en lång rad åtgärder; från utbildning och anpassning av skogsbruksmetoder till en noggrann informationskedja från avverknings-planering tills dess att nya plantor är i jorden. Ambitionen är hög – men det ska den vara, det handlar om ett viktigt kulturarv som vi tillsammans ansvarar för.

I höst redovisar vi resultaten av våra gemensamma insatser. Förhoppningen är att vi nått långt.

Nils Broman, Norra Skogsägarna
David Berglund, Sveaskog
Olov Norgren, Holmen skog
Morgen Yngvesson, SCA Norrbotten
Birgitta Boström, SCA Västerbotten
Katrine Nygren, Länsstyrelsen i Västerbotten
Ann-Christin Burman, Länsstyrelsen i Norrbotten
Staffan Norin, Skogsstyrelsen
Pär Färdmo, Statens fastighetsverk

´Läs debattartikeln i VK