Drygt fyra månader efter riksdagsvalet ser det ut som om den nygamla regeringen får förnyat förtroende. Talman Andreas Norlén har föreslagit Stefan Löfven (S) som statsminister. Fredag den 18 januari prövas förslaget i riksdagen. Även om det är samma partier som kommer ingå i regeringen, socialdemokraterna och miljöpartiet, så är det tydligt att den politiska kartan i Sverige har ritats om.

Alliansen har spruckit, samtidigt som centerpartiet och liberalerna tillsammans med S och Mp har träffat en sakpolitisk överenskommelse där partierna deklarerar att de är överens om ett budgetsamarbete samt om ett samarbete om ett antal politiska sakfrågor.

Det är verkligen positivt att skogen tar plats i den sakpolitiska överenskommelsen. Två av punkterna, nr. 26 och 27, är direkt kopplade till skogsnäringen. Så här är punkterna formulerade i överenskommelsen.

Punkt 26. Värna och stärk den privata äganderätten till skogen
Stärk rättssäkerheten för markägaregen. och företag och säkerställ att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning de har rätt till. Anslagen för ersättningar för skyddad mark ska vara tillräckliga för detta.

Det nationella skogsprogrammet utvecklas för att ytterligare främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk. Programmet ska bygga på skogsvårdslagens två mål om produktion och miljöhänsyn. Särskilt fokus ska läggas på goda villkor för företagande i skogssektorn.

Ansvariga myndigheter ska få i uppdrag att föreslå ett nytt och enhetligt sätt att räkna skyddad mark (Hösten 2019).

Utredningar tillsätts om stärkt äganderätt, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av mark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi (Utredning 2019. Ny lagstiftning från 1 juli 2021).

Artskyddsförordningen ska ses över för att effektivt och rättssäkert kunna skydda hotade arter och vara tydlig gentemot markägare om när man har rätt till ersättning (Utredning 2019-2020. Ny förordning under 2021).

Den utökade nyckelbiotopsinventeringen återupptas inte.

Punkt 27 Säkra resurser för skydd av värdefull natur.
Anslagen för skydd av värdefull natur förstärks. Ett nytt Sveaskogsprogram ska genomföras. Staten ska vara föregångare i hållbart skogsbruk och visa stor naturhänsyn.

Det är positivt att rättssäkerheten i skogen ska säkerställas. Välkommet är också att det betonas att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning de har rätt till.

Långsiktiga spelregler är en förutsättning för att enskilda skogsägare även i framtiden ska våga investera i god skogsvård och miljöhänsyn till nytta för samhället. Därför är en äganderättsutredning och en översyn av artskyddsförordningen, två nödvändiga åtgärder för att säkerställa den privata äganderätten till skogen.

Jag välkomnar även signalen om att nyckelbiotopsinventeringen inte ska återupptas. När en skogsägare får en nyckelbiotop registrerad urholkas fastighetsvärdet för ägaren, som i praktiken förlorar nyttjanderätten över marken. Detta beror på att registreringen av nyckelbiotoper sker utan ekonomisk kompensation, vilket riskerar att rasera enskilda personers framtidsplaner. Ett annat bekymmer är att banker inte gärna beviljar lån till skogsägare som har stora arealer nyckelbiotoper på sina fastigheter.

Jag är inte motståndare till en inventering av naturvärden som kan utgöra ett kunskapsunderlag för skogsägaren. Men en nyckelbiotopsinventering innebär att skogsägare ställs inför faktum och certifieringskrav som varken vi som skogsägarförening eller enskilda skogsägare kan styra över. Detta gäller alla skogsägare, oavsett om de är certifierad eller inte. Myndigheterna har andra, mera rättssäkra verktyg i miljöbalken som de kan använda sig av om de önskar undanta skogar från ett aktivt brukande. Nu är det viktigt att regeringen även ger tydliga direktiv till Skogsstyrelsen om att inte registrera nyckelbiotoper i samband med avverkningsanmälningar ifall inte registreringen följs av ett formellt skydd. På så sätt garanteras skogsägare ersättning för intrånget.

Men frågan är vad som verkligen kommer ut ur uppgörelsen? Jag ser en risk i att uppgörelsen drunknar i utredningar utan någon riktig verkstad? Det är uppenbart att miljöpartiet, under förra mandatperioden, obstruerade regeringen att vidta nödvändiga åtgärder.

Förslagen i överenskommelsen om stärkt äganderätt och ett nationellt skogsprogram bör förankras brett i riksdagen. På så sätt skapas långsiktiga och trygga förutsättningar för enskilda skogsägare att producera klimatsmarta produkter som kan ersätta fossila resurser. Nu är det upp till bevis för den tillträdande regeringen att visa handlingskraft.