Land Skogsbruk uppmärksammade den 1 november mitt blogginlägg, ”Från #METOO till handling – Dags att slopa jägmästartiteln?”. Webbartikeln fick stor spridning och frågeställningen om att ändra jägmästartiteln har kommenterats flitigt på Land Skogsbruks facebooksida. Och visst är det så; att vi måste våga ifrågasätta gamla sanningar och strukturer om vi vill skapa förändring och utveckling. Sverige har skogliga utbildningar och skogsforskning i världsklass, mycket tack vare Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Men om vi ska behålla vår tätposition behöver de skogliga utbildningarna moderniseras.
Förutom en översyn av de akademiska titlarna, tror jag att möjligheter till skogsvetenskapliga studier på fler orter i landet än i Umeå och i Skinnskatteberg skulle vara en framgångsfaktor. Varför inte låta alla skogsakademiker dessutom läsa det första året gemensamt och att studenterna därefter kan göra egna val ifall de vill satsa på en kortare väg till en kandidatexamen, eller en längre väg till magisterexamen. På så sätt kan det även tillföras nya examensvägar som ger ännu större bredd i utbildningen. Starten för denna utbildning bör kunna ges på ett flertal orter, medan en magisterexamen kan samlas till färre orter som kan nischa sig mot lite olika tyngdpunkter och examensvarianter.
Skogsnäringens största kompetensutmaning är dock inte kopplad till den akademiska världen. Bristen på maskinförare idag är alarmerande. Det krävs en nationell kraftsamling för att få ungdomar att vilja studera vid naturbruksgymnasier och utbilda sig till maskinförare. Idag är det många maskinförare i skogen som saknar skoglig kompetens. Nya utbildningsvägar behövs dessutom för att entreprenörer som anställer maskinförare utan skoglig bakgrund snabbt kan kompetensutvecklas.
Goda exempel som marknadsför och inspirerar ungdomar att söka sig till våra naturbruksgymnasier behöver lyftas fram. Initiativet Svenska skogen är ett bra exempel som visar på skogens viktiga roll i omställningen till ett hållbart samhälle. Men detta räcker inte. Vi måste med gemensamma krafter även arbeta för att lyfta skogsnäringens attraktionskraft, och då krävs det både nytänkande och mod. Grundläggande är dock att vi kan erbjuda jämställda arbetsplatser.
28 november, 2018 kl. 13:08
Bristen på maskinförare är oroande för hela sektorn skog. Maskinförare idag är verkligen högteknologisk utbildade på maskinvara. Tacksam om också den skogliga kompetensen finns för sunt förnuft när man kommer till avverkningsplatsen. I dag är det mest traktdirektiv och sköradarlistor som styr. Med mer skoglig kompetens så tror jag att vi får mer varierande skogar utifrån naturens betingelser och det långsiktiga tänkandet. Borde gå att koppla simulatorutbildningen mot olika skogliga förutsättningar. I ett 100 årigt perspektiv kanske några kronor mer i avverkningskostnader för vägval är väl valda pengar. Vill ändå framhäva att dagens maskinförare gör ett mycket bra arbete i våra skogar. Dom skall vi vara rädda om.