Skogsstyrelsens generaldirektör skriver på DN-debatt att myndigheten inför en paus för all inventering av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige. Pausen gäller tills vidare och omfattar kommunerna Kiruna, Gällivare, Jokkmokk, Arjeplog, Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Dorotea, Strömsund, Krokom, Åre, Berg, Härjedalen, Älvdalen, Malung-Sälen samt delar av Torsby kommun.
Det är ett välkommet och mycket klokt beslut av Skogsstyrelsen. När begreppet lanserades i början av 1990-talet avsågs mindre områden av särskilt värdefulla miljöer för flora och fauna.
Samma definition har dock använts i hela landet. I nordvästra Sverige var det aldrig tänkt att använda begreppet på det sätt som det har utvecklats. Med certifieringen som grund har skogsbolagen ofrivilligt tvingats styra sina frivilliga avsättningar till nordvästra Sverige, tvärt emot beslutade strategier för skydd av skog.
Många privata skogsägare har också fått stora delar av sina fastigheter klassade som nyckelbiotop, utan att få någon ersättning för områdena. Med den nya strategin för formellt skydd av skog som Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen nyligen beslutade om finns nu större möjlighet för fastighetsägare med nyckelbiotopsrika fastigheter att få ersättning. Det är också ett steg i rätt riktning.
Jag har själv deltagit i nulägesanalysen av nyckelbiotoper. Det har varit ett konstruktivt arbete som lett fram till att en ny samverkansprocess om nyckelbiotoper nu har inletts. Skogsstyrelsens besked om att pausa inventeringar av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige lägger en bra grund för det fortsatta arbetet med att hitta alternativa och mer ändamålsenliga arbetssätt för att inventera naturvärden i nordväst.
Samtidigt måste politikerna våga sätta ned foten för hur mycket av den fjällnära skogen som verkligen ska skyddas på formell väg. Arealmålen för levande skogar avser skogar nedanför den fjällnära gränsen, samtidigt som anslagen för skydd av skog är desamma oavsett om skyddet sker ovan eller nedan fjällnära gränsen.
16 mars, 2017 kl. 21:11
Nu blev det livat i Skogen!!
Myndigheter måste få kunna erkänna att de gjort fel
Skogsstyrelsens beslut att stoppa inventeringen av nyckelbiotoper i Sverige är mycket bra.
Det kan aldrig ha varit meningen att nyckelbiotops ideerna skulle tillämpas så vårdslöst på så stora arealer som det har handlat om i nordvästra Sverige.
När man har sparat stora massor av samma sak då blir det ingen nytta.
Det måste finnas möjlighet att bruka skogen även i norr, det förstår ju alla..
17 mars, 2017 kl. 19:14
Varför finns det inga mål uppsatta för virkesproduktionen när produktionsmålet skall vara jämställt med miljö målens alla orimligheter???
Det måste finnas en mätsticka för att virkesproduktionen också måste uppfyllas och att produktionsmålet kan kontrolleras av allmänheten
Något märkligt har myndigheten ett mål för miljön, vilket inte är lätt. Resultatet blir också därefter. Tjänstemän som smyger runt i skogen och gör hemliga inventeringar och ger bedömningar efter handläggarens politiska röd färg.
När smyger tjänstemännen runt för att kontrollera virkes produktionen.
När kommer skogsvårdsstyrelsen lägga ut produktionsmålen på nätet så att allmänheten och skogsägare föreningarna kan åka runt och kontrollera att virkesproduktionsmålen och därmed våra skatteinkomster för skattebetalarna är under produktion för att garantera ekonomisk tillväxt arbetstillfällen och en levande landsbyggd??
Ett jätteproblem med miljömålet är att det handlar mer om gissa och tro än vetande, mer om att räkna hektar än fakta som bygger på erfarenhet vetenskap och kunskap.
Produktionsmålet är lättare att få till. Finland har haft det länge och Norge har nyligen infört det. Norrmännen slog svenskarna med hästlängder i att få till ett nationellt skogsprogram. I det anges tydligt hur mycket avverkningarna bör öka, liksom omsättningen i Skogsindustrin.
Nu flaggar Skogsstyrelsen för att något liknande är på gång i Sverige. Vad det blir återstår att se. Här måste skogensägarna få inblick och syna konceptet innan det fastställs slutgiltigt. Allt annat blir ännu en präktig skandal
När det kommer utspel om att fyrdubbla skyddet av skog, som aktivister från Greenpeace nyligen krävde i ett debattinlägg (SvD 28 feb) måste skogsstyrelsen balansera syna konsekvenserna mot produktionsmålet. Det är orimligt att bara ha en mätsticka för miljömålet och låta produktionen bli ingenting.
22 mars, 2017 kl. 20:35
GREENPEACE STÄMS PÅ 300 MILJ DOLLAR FÖR FÖRTAL OM SKOGSBRUK
http://dailycaller.com/2017/03/03/greenpeace-admits-an-anti-logging-campaign-is-based-on-subjective-opinion/
Greenpeace påbörjade 2012 en kampanj mot Kanadensiska skogsbolaget Resolute Forest Products.
Greenpeace ansåg att RFP inte skötte sina miljöåtaganden, avverkade skyddsvärda skogar och så vidare.
Kampanjen verkade vara lyckad för RFP led såpass mycket skada att de valde att stämma Greenpeace.
Stämningsansökningarna uppgår till 300 miljoner dollar.
Om jag tolkar texten i länken rätt så har RFP och Greenpeace haft en dialog och i denna dialog har det framkommit att Greenpeace medger att deras kampanj innehållit hårda ord och subjektiva bedömningar. När nu Greenpeace åtalas för förtal försöker de avslå stämningsansökan genom att säga att kampanjen innehåller subjektiva bedömningar och inte ska tas bokstavligt(!).
Enligt RFP ska Greenpeace ha skrutit över att de genom kampanjen orsakat skada på 100 miljoner kanadensiska dollar.
Nu anser Greenpeace att de är utsatta för en motkampanj där ett stort företag försöker tysta allmänheten i en strategisk process.
22 mars, 2017 kl. 20:35
Svenskt Näringsliv har en artikelserie om regelkrånglet för företagare. De vill lyfta fram att regeringen har lovat att förenkla för småföretagare, men i stället blir det bara sämre.
Skogsägaren Per-Olof Löfgren sitter i en rävsax. Han får inte avverka sin skog eftersom fågelsorten lavskrika finns i området. Men han får ingen ersättning för sin förlorade inkomst, för hans skog är inte klassad som ett naturreservat.
Sakligt och grundligt förklarat.
En viktig film! Den visar myndigheters bedömning utan hänsyn till grundlagen i artskyddsfrågan
https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/foretagsklimat/foretagsamhetsmatning/gavleborgs-lan/regelkrangel-stoppar-avverkning_671583.html
22 mars, 2017 kl. 20:58
För att skapa tydlighet och trygghet för skogsägare måste regeringen genomföra förändringar i artskyddsförordningen. Detta skall ske genom att ett undantag för skogsbruk skrivs in, i likhet med vad som redan är gjort för jakt och fiske. Ett alternativ kan vara att ange att pågående markanvändning inte ska kunna stoppas av bestämmelserna.
Artskyddsförordningen utfärdades av den svenska regeringen 2007 och har de senaste åren tillämpats alltmer extremt. Ett ökande antal enskilda skogsägare har därför hamnat i orimliga situationer. Enligt artskyddsförordningen är det förbjudet att störa vilda fåglar och andra fridlysta djur, eller att förstöra dessa djurs fortplantningsområden och viloplatser. Men häckningsplatser för fåglar finns i princip överallt i skogen. Fåglar och andra djur störs om man bedriver skogsbruk. Utifrån artskyddsförordningen, såsom den är skriven, är det därför möjligt för en myndighet att stoppa i princip allt skogsbruk.
Huvudregeln när det gäller ersättning till markägare är att vid inskränkningar av miljöskyddsskäl ska ersättning inte utgå i normalfallet. Därigenom ligger makten hos enskilda tjänstemän på länsstyrelsen.
Resultatet blir alltså att byråkrater kan inskränka skogsägares användning av sin mark i princip obegränsat och ändå inte behöva betala ersättning. Detta är inte enbart ett teoretiskt resonemang; de senaste åren har denna Kafka-situation blivit verklighet för många enskilda skogsägare. Det finns exempel på att enskilda förlorat upp till 100 procent av sina intäkter utan statlig ersättning.
De enskilda skogsägarna är ryggraden i svenskt skogsbruk. De har genom långsiktigt förvaltarskap skapat eller bibehållit höga naturvärden. Det blir orimligt om de straffas för det arbete de lagt ned, ofta under flera generationer. I stället borde situationen för enskilda skogsägare, liksom för jordbrukare, underlättas.
Det finns ett akut behov av att ändra reglerna för hur myndigheterna, med stöd av artskyddsförordningen, kan inskränka enskilda markägares rätt att bruka sin egendom. Det konstateras också av den statliga utredningen Ersättning vid rådighetsinskränkningar, som valde att nämna frågan trots att detta låg utanför utredningens uppdrag.
26 mars, 2017 kl. 8:12
Som skogsägare har jag rätt att bestämma själv över min mark Och jord samt växtlighet enligt jordabalken.