Den nya älgförvaltningen har varit igång sedan 1 januari 2012. Målet med den nya förvaltningen är att skapa en älgstam med hög kvalité, som är i balans med betesresurserna och som tar hänsyn till andra allmänna intressen som rovdjursförekomst, trafiksäkerhet, skador på jord- och skogsbruk, samt inverkan på biologisk mångfald. Vilka slutsatser kan man då dra med av nya modellen. Är det en förvaltningsmodell som fungerar?
Om vi tittar på statistik för trafikolyckor med älg inblandad i Västerbotten under perioden 2013-2017 är det en dyster läsning. Antalet älgolyckor per år har ökat från drygt 300 olyckor/år 2013 till över 500 viltolyckor med älg per år 2017. (Källa: Nationella viltolycksrådet, www.viltolycka.se)
Fig 1. Antal älgolyckor/år i Västerbottens län under åren 2013-2017. (Källa: Nationella viltolycksrådet)
Skogsstyrelsen följer årligen upp betesskador av älg genom särskilda älgbetesinventeringar, ÄBIN. På så sätts erhålls faktabaserade beslutsunderlag som stöd för beslut om älgförvaltningen. Andelen tallstammar utan skador har minskat från 79 procent 2014/2015 till endast 70 procent 2016/2017.
Skadenivåerna är på helt oacceptabla nivåer och orsakar årligen skador för motsvarande miljardbelopp i de svenska ungskogarna. Älgbetningen påverkar den biologiska mångfalden negativt då älgbetningen hindrar trädslag som rönn, asp och sälg att utveckla sig. Man kan fundera varför miljörörelsen så passiv i viltfrågorna?
Fig 2. Andel tallstammar utan skador i Västerbotten (%)
Länsstyrelsen har en nyckelroll i den nya älgförvaltningen eftersom det är de som fattar beslut om mål, jakttider och älgskötselplaner för älgförvaltningsområdena. Men tyvärr saknas förmågan att vidta åtgärder för att vända den negativa trenden när det gäller älgolyckor och skadenivåer i skogen.
Riksrevisionen granskar nu om regeringens styrning av de 21 länsstyrelserna är ändamålsenlig och lever upp till de krav som kan ställas på hur regeringen bör styra sina myndigheter.
– ”Det finns indikationer på att den uppdelningen lett till en alltför splittrad styrning med ensidigt fokus på enskilda områden, utan tillräcklig hänsyn till den samlade verksamheten”, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Det är även fokus på älgförvaltningen i regeringens regleringsbrev. Naturvårdsverket har fått ett uppdrag om att följa upp mål inom älgförvaltningen.
Uppföljning av mål inom älgförvaltningen
Naturvårdsverket ska lämna förslag till hur riksdagens målsättningar om en livskraftig älgstam av hög kvalitet som är i balans med betesresurserna och en produktionsanpassad älgjakt kan konkretiseras och göras uppföljningsbara i den kunskapsbaserade lokala älgförvaltningen. Naturvårdsverket ska även utvärdera graden av måluppfyllelse mot uppställda mål i älgförvaltningsplanerna samt i övrigt vid behov lämna de förslag som behövs för en förbättrad lokal målformulering och måluppfyllelse. Naturvårdsverket ska i arbetet samarbeta med Skogsstyrelsen samt vid behov med länsstyrelserna. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 november 2018.
Och i Skogsstyrelsens regleringsbrev framgår att:
Skogsstyrelsen ska redovisa de insatser som myndigheten har gjort för att bidra till en regional älgförvaltning där älgstammen är i balans med sina betesresurser. Skogsstyrelsen ska även göra en samlad nationell beräkning av kostnaderna för de skador som viltet orsakar skogsbruket.
Förhoppningsvis kan ovanstående uppdrag hjälpa till att vända den negativa trenden när det gäller olyckor där älgar är inblandade och minska skadorna i skogen. Satsningen på projektet Mera tall i södra Sverige är ett positivt exempell där man genom samverkan lyckats vända den negativa trenden. Kanske dags att dra igång ett liknande projekt i norra Sverige?
03 februari, 2018 kl. 20:48
Flosker/myter om hyggesfritt skogsbruk…
Istället för att halka in på “alternativt skogsbruk” och “hyggesfritt skogsbruk” i en massa andra trådar är det väl bättre att samla diskussionen i en egen tråd. Så låt oss göra som i en av gallringstrådarna och titta på några av de vanligaste myterna om hyggesfritt skogsbruk:
1. Det finns flera olika sorters hyggesfritt skogsbruk
2. Hyggesfritt skogsbruk ger högre virkesproduktion
3. Hyggesfritt skogsbruk ger bättre virkeskvalité
4. Hyggesfritt skogsbruk ger högre lönsamhet.
5. Hyggesfritt skogsbruk är bättre för naturvården.
6. Hyggesfritt skogsbruk är bättre för friluftslivet.
7. Hyggesfritt skogsbruk kräver specialkunskaper och är svårt
8. Hyggesfritt skogsbruk är ett småskaligt skogsbruk
9. Hyggesfritt skogsbruk går att tillämpa överallt
Men innan jag går igenom respektive punkt, tänk på att hur du som enskild skogsägare i slutändan väljer att sköta din skog handlar om mer än bara detta. Bor du på fastigheten eller någon helt annanstans? Är du självverksam i någon grad eller lejer du bort allt arbete? Jagar du i din skog? Var i landet finns din skog? Vilka trädslag och ståndorter dominerar din skog? Hur viktigt är skogens utseende för dig? Är skogen din huvudsakliga inkomstkälla eller har du så du klarar dig utan att sälja virke från din skog? Det finns mängder av frågor att ta hänsyn till som skogsägare, oavsett om man har en liten eller en jättestor fastighet, oavsett om man är en privatperson eller ett aktiebolag.
1. Det finns flera olika sorters hyggesfritt skogsbruk
Svaret är faktiskt både ja och nej. Det finns två huvudsystem för att sköta skog – trakthyggesbruk och blädningsbruk.
Trakthyggesbruk bygger på principen att man startar en ny generation träd samtidigt på en stor yta och de växer upp tillsammans och är hela tiden ungefär lika stora. Man säger att skogen är enskiktad. Till slut når man stadiet då det är dags att skörda den gamla skogen och börja om igen.
Blädningsbruk bygger på principen att alla storlekar av träd finns i hela skogen hela tiden. Sådan skog kallas fullskiktad. Då och då gallras några av de största träden ut, man blädar, och samtidigt växer det in nya småträd underifrån så att skogen hela tiden har ungefär samma utseende. I Sverige förutsätter blädningsbruk att man har en fullskiktad granskog.
Blädningsbruk är som system helt hyggesfritt.
I trakthyggesbruk är det övergången från den gamla till den nya skogen som diskussionen handlar om och där finns det varianter. Man kan kalhugga, dvs avverka alla träd, men man kan också lämna delar av den gamla skogen tills dess att den nya skogen hunnit upp en liten bit. Det är en glidande skala från ett helt kalt hygge till en tät skärmställning, men slutresultatet är i samtliga fall en enskiktad ungskog. Om det är det helt kala hygget man vill undvika så kan slutavverkning utformas så att trakhyggesbruk blir kalhyggesfritt. Fröträdsställning, skärmställning och andra varianter av gradvis slutavverkning, som exempelvis luckhuggning, går att tillämpa på alla i Sverige förekommande trädslag, fast mer eller mindre enkelt/komplicerat.
Blädningsbruk och trakthyggesbruk är än så länge de enda skötselsystem som finns beskrivna och definierade och som beskriver hur en skog ska utvecklas över tiden. Blädningsbruk är alltid helt hyggesfritt eftersom det alltid är fullskiktad skog. I trakthyggesbruk kan slutavverkningen modifieras så det aldrig är ett helt kalt hygge men slutresultatet är alltid en enskiktad skog.
I debatten förekommer en hel massa olika begrepp som anses vara exempel på hyggesfritt skogsbruk men de beskriver bara principer för hur man ska göra vid en enskild gallring och beskriver inte ett helt skogsbruk.
2. Hyggesfritt skogsbruk ger högre virkesproduktion
Nej.
Om vi börjar med att jämföra blädningsbruk och trakthyggesbruk så finns det teoretiska argument och simuleringar som talar för att blädningsbruk långsiktigt producerar mer, lika eller mindre än trakthyggesbruk, men om man istället tittar på de jämförelser som bygger på direkta mätningar ute i skogen så finns det inga exempel där blädningsbruk producerat lika eller mer, utan bara att blädningsbruk producerar mindre än trakthyggesbruk. Men, det finns ett stort “Men…”. Det förutsätter nämligen 1) att den skog som sköts med trakthyggesbruk får växa tills medeltillväxten når sitt maximum, 2) att vi jämför total produktion, alltså inklusive självgallring, och 3) att trakthyggesskogen inte drabbas av skador. Om man istället jämför mängden tillvarataget virke, gagnvirke, så avverkas trakthyggesskogar ofta innan tillväxten nått sitt maximum, och än så länge talar det mesta för att mindre volym förloras genom självgallring och skador vid blädningsbruk.
Så rent praktiskt är skillnaderna i mängd tillvarataget virke såvitt vi vet så små att det förmodligen inte spelar någon roll.
3. Hyggesfritt skogsbruk ger bättre virkeskvalité
Det beror på vad man jämför.
Om vi börjar med blädningsbruk så har granarna i sådan skog omvänd årsringsutveckling jämfört med enskiktad skog. I en blädningsskog har granarna väldigt tunna årsringar längst in mot märgen och de blir gradvis bredare ju längre ut mot barken man kommer, så de bredaste årsringarna finns i den kvistfria ytveden. Granarna har dessutom längre kronor så andra stocken har normalt grov frisk kvist istället för torra eller övervallade kvistar. Om detta är bättre eller sämre ur kvalitetssynpunkt är väl en öppen fråga, speciellt mot bakgrund av att det inte finns någon utpräglad kvalitetsgradient i prislistor för grantimmer. Å andra sidan kommer de granar som blädas att vara mycket grova, normalt 40-45 cm i brösthöjd, vilket innebär att de kommer att klassificeras som övergrova av många sågverk.
Modifierad slutavverkning i trakthyggesbruk innebär normalt att de sista träden ur den gamla skogen har fått växa lite längre än normalt och de bör då ha fått en något bättre kvalitet än de som avverkades först. Men vilken kvalitet träden har i en mer absolut mening bestäms av hur skogen har skötts i ungdomen och i gallringsfasen. När man når slutavverkningsfasen är det för sent att förändra trädens kvalitet.
4. Hyggesfritt skogsbruk ger högre lönsamhet.
Lönsamheten i skogsbruk styrs av förutsättningarna och hur man väljer att räkna. Det går att räkna sig fram till både högre och lägre lönsamhet. Vid jämförelse mellan blädningsbruk och trakthyggesbruk är resultatet helt beroende av vilket utgångsläge beräkningarna startar från, om beräkningarna görs för ett enskilt bestånd eller ett helt skogsinnehav och hur man bedömer möjligheterna att få avsättning för grovt grantimmer. Om området är svårföryngrat ökar kostnaderna för trakthyggesbruk. Om utgångsläget är ett någorlunda stort bestånd av fullskiktad granskog med stort virkesförråd kan blädningsbruk ofta vara lönsammare än trakthyggesbruk men ju mer beståndet avviker från detta desto större är sannolikheten att trakthyggesbruket vinner den ekonomiska jämförelsen.
Det är lite enklare att jämföra kalhuggning-markberedning-plantering med föryngring under skärmställning. Fast i det fallet påverkas det ekonomiska resultatet i hög grad av hur bra man antar att planteringen respektive den naturliga föryngringen lyckas och om det blir vindskador i skärmen.
Den som kategoriskt hävdar att det ena alternativet alltid är bättre har helt enkelt godtyckligt valt förutsättningar som visar just detta.
5. Hyggesfritt skogsbruk är bättre för naturvården.
Ja, och nej.
Blädningsskogens fullskiktade struktur och kontinuerliga täthet gynnar arter som inte tål den störning som en kalhuggning innebär. Men arter som är anpassade till återkommande störningar som skogsbränder och storskalig stormfällning är naturligtvis chanslösa på lång sikt i blädningsskogen. Eftersom en del av de störningskänsliga arterna kräver tillgång till stora och döda/döende träd så måste blädningarna utformas så en del stora träd lämnas som evighetsträd även i en blädningsskog. Så länge skogsbruket domineras av trakthyggesbruk är blädningsbruk bättre för naturvården, där det kan tillämpas.
Det fungerar ungefär likadant i trakthyggesbruket om kalhuggning ersätts av föryngring under skärmställning, fast med den skillnaden att när skärmträden har avverkats så är det helt plötsligt en mer eller mindre normal ungskog. För arter som är helt anpassade till äldre skog räcker det inte att man undviker bara det kala hygget utan de klarar inte att överleva i en ungskog, såvida man inte lämnar grupper av evighetsträd inne i ungskogen.
6. Hyggesfritt skogsbruk är bättre för friluftslivet.
Nej. En fullskiktad blädningsskog är tät och enformig vilket gör det svårt att orientera sig i den och därmed lätt att gå vilse.Det permanenta stickvägsnätet gör inte saken bättre. Det finns alltid undantag, skogsgalningar (som jag) som gillar den täta och snåriga skogen, men för den stora allmänheten är en blädningsskog inget bra alternativ.
En skärmställning är vacker att se på och trevlig att gå i, tills dess att den nya generation träd etablerat sig. Om föryngringen lyckas bra så blir skogen i praktiken helt ogenomtränglig och därmed helt otillgänglig för friluftslivet. Samma sak gäller luckhuggning. Luckorna är trevliga tills dess att de fyllts med en uppväxande plant- och ungskog.
7. Hyggesfritt skogsbruk kräver specialkunskaper och är svårt
Nej, fast kanske lite ja.
Blädningsbruk kräver andra kunskaper än trakthyggesbruket men eftersom blädningsbruk bara innehåller en åtgärd, blädning, så är det mindre att lära sig. Den som vill behärska trakthyggesbruk måste lära sig om markberedning, plantering, röjning, gallring och slutavverkning.
Eftersom trädvalet har marginell betydelse för hur en blädningsskog utvecklas över tiden så kan vem som helst på bara någon timme lära sig hur man rent praktiskt och tekniskt gör när man blädar.
Den som däremot vill ersätta kalhuggning med skärmställning måste lära sig lite mer. Det är fler moment och mer att tänka på, men det är inte jättekomplicerat det heller. Man ser dessutom ganska snabbt om man gjort rätt eller fel.
8. Hyggesfritt skogsbruk är ett småskaligt skogsbruk
Nej.
Det går att bedriva både blädningsbruk och modifierad slutavverkning i liten skala, motormanuellt och med små maskiner eller med häst, men det går precis lika bra att göra det med stor skördare och skotare.
Med blädningsbruk är det ju dessutom så att eftersom blädningarna återkommer med täta intervaller, normalt inte längre än 10-15 år, så bör den som har mer än bara något enstaka blädningsbestånd planera sitt skogsbruk så att 7-10% av arealen blädas varje år (alltså 1/blädningsintervallet).
9. Hyggesfritt skogsbruk går att tillämpa överallt
Nej.
Blädningsbruk fungerar bara med gran. Det fungerar inte med tall och på våra breddgrader verkar det inte heller fungera med bok. Blädningsbruk förutsätter dessutom att man har en fullskiktad granskog eller åtminstone en granskog som är så nära fullskiktad att den kan omföras till fullskiktad på några få decennier och utan stora produktionsförluster.
Att omföra en- eller flerskiktad skog till blädningsskog tar, beroende på utgångsläget, närmare ett sekel eller mer och det sker då till priset av stora produktionsförluster, omkring halva tillväxten eller mer.
Skärmställning och luckhuggning förutsätter i praktiken att ståndorten lämpar sig för naturlig föryngring, och det gör inte alla marker. Det gör att modifierad slutavverkning visserligen går att tillämpa på stora delar av den svenska skogsmarken, men inte överallt