Idag var jag inbjuden till riksdagen för att delta i Miljö- och jordbruksutskottets offentliga utfrågning om skogen som resurs och livsmiljö och svara på eventuella frågor från ledamöterna. Jag upplever att det var ett positivt initiativ av utskottet att bjuda in till en offentlig utfrågning och höra hur forskare, representanter för skogsnäringen, myndigheter och ideell naturvård ser på frågorna.
Min känsla efter utfrågningen är att det finns en samsyn om att vi behöver använda skogen klokt för att klara omställningen till ett hållbart samhälle och fasa ut det fossila till förmån för förnybara produkter.
Särskilt välkommet var naturskyddsföreningens besked;
– att vi är överens om att ca 30 procent av skogen är undantagen från skogsbruk
– att vi behöver tydliga spelregler för skogsägare
– att det är sorgligt att skogsägare som tvingas avstå skog för naturvårdsändamål inte får ersättning.
Naturskyddsföreningens besked utgör ett bra beslutsunderlag för riksdagsledamöterna hur skogspolitiken bör utformas för att bejaka skogsägarnas drivkrafter att bedriva ett aktivt skogsbruk med hög skogstillväxt och samtidigt värna sociala och biologiska värden.
05 juni, 2019 kl. 9:21
Ja, det var ett nytt och mer positivt tonläge i debatten. Och även LRF skogsägarnas centrala representant var mer konstruktiv än på länge:
• Borta var kravet från LRF Skogsägarnas tidigare ledning att vi skogsägare måste ”hugga mer och inte mindre”. Hur, hur mycket och när vi avverkar ska självfallet skogsägarna själv bestämma.
• Bra också att LRF skogsägarna inte längre pratar ner behovet av mer skyddad skog utan tvärtom lyfter fram framgångsrika finska och norska exempel.
• Bra också att LRF inser att det behövs en rejäl budget för att betala till skogsägare vid avsättningar.
• Bra också att LRF skogsägarna nu säger att det måste vara skogsägarna själva som bestämmer om man vill jobba med mångbruk och kontinuitets-skogsbruk. Kanske man kan få lite mer av neutral rådgivning som medlem?
Det är väl snart dags att sätta sig ner och komma övers så vi kan lämna skyttegravarna och börja jobba framåt.
05 juni, 2019 kl. 15:11
Jag var ju också där igår och kan liksom Jonas glädja mig åt vissa positiva signaler från SNF beträffande ersättningar och samsyn kring hur mycket produktiv skogsmark areal som inte brukas. Att beskriva de meningsskiljaktigheter som finns som skyttegravskrig tycker jag är missvisande. Under en rad av år har många skogsägare drabbats av begränsningar i sina möjlighet att utnyttja sin egendom. Statens iver av att söka igenom skogslandskapet på naturvärden utan tillräcklig uppbackning av anslag kombinerat med policys hos virkesköpande företag har skapat en svår situation för en del skogsägare. Att dessa protesterat genom sina intresseorganisationer mot rådande ordning är förstås en självklarhet. Alla som tycker att omfattande naturvårdssatsningar ska finansieras av det allmänna (och det är rätt många) har stor förståelse för den tanken.
Diskussionerna kring vilken representativitet och vilka naturvårdskvalitéer som inryms inom dagens icke brukande kommer dock att fortsätta. I slutskedet bör politiker få avgöra dessa proportioner, det är det minst dåliga alternativet . Den som tror på att forskningen redan levererat ett färdigt svar på hur ett svenskt bevarandebehov ska vara sammansatt är ute på svag is.
06 juni, 2019 kl. 7:03
Swedlindh (naturvårdsverket) på twitter “Det är allvarligt om vi inte är överens om att vi har stora utmaningar när det gäller biologisk mångfald även i svenska skogar.” Jag blev lite provocerad eftersom jag anser utarmningen av arterna i Sverige överdrivs i retorik och delvis i beslutsfattande http://downto.dagli.se/?page_id=338 dvs vi är inte överens om utmaningarnas storlek och karaktär. Artutrotning i världen pågår men det är inte samma allvarliga problem i Sverige: http://downto.dagli.se/?p=393 Att 30% av arealen undantas från skogsbruk har jag ingen invändning mot, men om möjligheterna till lönsamma uttag inte vägs in väsentligt vid myndigheternas förbud opponerar jag mig kraftigt. Tycker det överlag funkar ganska bra i skogen idag och behovet av restriktioner från myndigheterna/statsmakterna är måttligt. Börjar Sverige avverka mer än vad som enligt SKA är uthålligt på sikt blir det dags för skärpta restriktioner, men först då. Skoglig naturvård kan bedrivas på i stort dagens nivå, men bör inte intensifieras (däremot effektiviseras).