Den 1-april skickade Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket ut ett gemensamt pressmeddelande om att det nu blir enklare för markägare att föreslå värdefulla naturområden för skydd. Jag upplever att den försöksverksamhet med kometprogrammet (KOMET) som har pågått under fem år på fem platser i landet har varit jättepositiv. KOMET innebär att det är markägaren som själv tar initiativ till skydd och inte Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen. Myndigheter och skogsföretag hjälps istället åt att informera markägare om vilka naturtyper som är intressanta för staten att skydda.

Kontakter och samarbetet mellan myndigheter, skogsägare och skogsföretag har utvecklats i en mycket positiv riktning i kometområdena. Myndigheterna har dessutom fått kännedom om naturvärden som de tidigare inte hade en aning om att de fanns. Intresset för naturvärden och miljöhänsyn ökar. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det tar tid att utveckla nya arbetsmetoder. Figur 5.1 i slutredovisningen av kometprogrammet visar tydligt i vilken positiv riktning som programmet har utvecklats.

KOMET2

Därför är det förstås glädjande och ett stort steg i rätt riktning att myndigheterna nu vill underlätta för markägarinitiativ över hela landet. Men kommer det verkligen att bli så? Jag är tveksam till att de anvisningar som myndigheterna nyligen beslutat om, kommer att innebära att det blir enklare för markägare att få områden skyddade. Jag tror även att det behövs öronmärkta pengar för att prioritera ärenden som kommer via markägarinitiativ.

I försöksområdena med KOMET påbörjade myndigheterna inte några nya egna ärenden. Nu ska plötsligt markägarinitiativ ske parallellt med myndighetsinitiativ. Ärenden ska prioriteras tillsammans med andra oskyddade värdekärnor. Från näringen har vi signalerat tydligt att vi är beredda att ta ett stort ansvar i marknadsföringen av KOMET. Det förutsätter förstås att man samtidigt inte kör över markägare och påbörjar en massa nya myndighetsinitiativ hos enskilda skogsägare.

Det är också positivt att myndigheterna skriver att skogar med höga sociala värden ska kunna intresseanmälas. Tyvärr har myndigheterna ändrat riktlinjerna för minsta sammanhängande areal produktiv skogsmark för vidare handläggning. Inom Nordboreal och Sydborealt område är minimiarealen för fortsatt handläggning nu satt till tre hektar. En strikt handläggning innebär att man effektivt styr bort möjligheten att skriva ett naturvårdsavtal för områden med höga sociala värden. En skolskog behöver ofta inte vara speciellt stor för att komma eleverna till glädje. Arealgränsen försvårar även användningen av naturvårdsavtal på ett flexiblare sätt som exempelvis diskuterats inom dialogen för god miljöhänsyn.

Ofta har jag fått frågan från tjänstemän om vad som är nytt med Kometprogrammet, markägarna har ju alltid varit välkomna att anmäla områden till oss på myndigheterna.

Jag vill påstå att det är en utomordentligt stor skillnad. Inom kometprogrammet jobbar man på ett strukturerat sätt med information till markägare med hjälp av skogsnäringens intressenter. Arbetssättet är helt nytt och jag tror inte man riktigt har förstått vilken kraft och potential KOMET skulle kunna få om man verkligen utvecklar detta arbetssätt fullt ut.

Jag ser en uppenbar risk att kunskap går förlorad och att man inte tar till vara på de positiva erfarenheter som fem års försöksverksamhet med kometprogrammet har gett. Vid årsskiftet avslutades kometprojektet. Samtidigt avslutades hemsidan www.minnaturvard.se där markägare kunde få information om KOMET och skriva ut intresseanmälningar. Tanken nu är att man ska hänvisa markägare till en kommande myndighetsgemensam inlämningsfunktion och lägga ut information på myndigheternas hemsida. Det blir säkert bra när det är klart. Men vi får redan idag förfrågningar från markägare som inte hittar information hur de ska gå till väga för att lämna in intresseanmälningar.

Jag är medveten om att myndigheterna har många påbörjade ärenden som måste prioriteras i första hand. Men det är jätteviktigt att man även fortsättningsvis tillsätter resurser för att prioritera markägarinitiativ och att man verkligen underlättar för skogsägare att föreslå områden för skydd.

Läs även Synpunkten i ATL hur KOMET har förändrat attityderna i naturvårdsarbetet.