Skogsstyrelsen och SLU presenterar att miljöhänsynen som skogsbruket lämnar vid avverkning är dubbelt så mycket som myndigheterna tidigare har redovisat. Detta måste vara en nyhet som alla kan glädja sig åt.

Uppskattningsvis lämnas ca 8 procent av avverkningsobjektens areal som miljöhänsyn vid avverkningar, jämfört med 3 procent som tidigare redovisats. Utöver avsättningar för miljöhänsyn vid avverkningar så avsätter skogsägarna dessutom ca 5 procent på frivillig väg, helt utan ersättning från staten. Sen har vi såklart det formella skyddet, som länsstyrelserna och Skogsstyrelsen arbetar med. Därtill har vi ca 14 procent lågproduktiva skogar som inte heller får brukas.

Jag bloggade om att hänsynsarealen är större än man tidigare trott redan i september. Men det är först nu som SLU och Skogsstyrelsen presenterar data kring uppgifterna.

Även om det finns viss osäkerhet i materialet då det enbart baseras på uppgifter om halva Sveriges produktiva skogsareal, så är uppgifterna betydligt säkrare än tidigare redovisade uppgifter. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det krävs fortsatta ansträngningar från alla parter, inte minst när det gäller hänsyn till kultur- och fornlämningar.

Men uppgifterna från SLU och Skogsstyrelsen är tillsammans med den kraftsamling och unika arbete som myndigheter, skogsföretag och ideella miljöorganisationer lagt ned på gemensamma målbilder för god miljöhänsyn, steg i rätt riktning. Jag är övertygad om att skogsnäringens arbete med praktisk tillämpning av målbilder kommer att ge en ännu större effekt i statistiken inom några år, om näringen tillåts arbeta vidare på den vägen.