Skogsstyrelsen och SLU presenterar att miljöhänsynen som skogsbruket lämnar vid avverkning är dubbelt så mycket som myndigheterna tidigare har redovisat. Detta måste vara en nyhet som alla kan glädja sig åt.
Uppskattningsvis lämnas ca 8 procent av avverkningsobjektens areal som miljöhänsyn vid avverkningar, jämfört med 3 procent som tidigare redovisats. Utöver avsättningar för miljöhänsyn vid avverkningar så avsätter skogsägarna dessutom ca 5 procent på frivillig väg, helt utan ersättning från staten. Sen har vi såklart det formella skyddet, som länsstyrelserna och Skogsstyrelsen arbetar med. Därtill har vi ca 14 procent lågproduktiva skogar som inte heller får brukas.
Jag bloggade om att hänsynsarealen är större än man tidigare trott redan i september. Men det är först nu som SLU och Skogsstyrelsen presenterar data kring uppgifterna.
Även om det finns viss osäkerhet i materialet då det enbart baseras på uppgifter om halva Sveriges produktiva skogsareal, så är uppgifterna betydligt säkrare än tidigare redovisade uppgifter. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det krävs fortsatta ansträngningar från alla parter, inte minst när det gäller hänsyn till kultur- och fornlämningar.
Men uppgifterna från SLU och Skogsstyrelsen är tillsammans med den kraftsamling och unika arbete som myndigheter, skogsföretag och ideella miljöorganisationer lagt ned på gemensamma målbilder för god miljöhänsyn, steg i rätt riktning. Jag är övertygad om att skogsnäringens arbete med praktisk tillämpning av målbilder kommer att ge en ännu större effekt i statistiken inom några år, om näringen tillåts arbeta vidare på den vägen.
24 mars, 2015 kl. 18:55
Jättepositivt med Naturvård utan övervåld och stort markägarinflytande.
Om man läser pressreleasen från Skogsstyrelsen står det …”lämnar enskilda skogsägare 6 procent och övriga ägare 10 procent av arealen. Resultaten är säkrast för övriga ägare, eftersom det underlag som använts varit nästan komplett. För de enskilda ägarna är resultatet betydligt mer osäkert”. …”delar av skogsbruket ställt data om frivilliga avsättningar till projektets förfogande. För att få en fullständig bild av skogsbrukets hänsynstagande behövs information om resterande frivilliga avsättningar i skogsbruket.”
Formuleringarna ger mig – som är dåligt insatt – intrycket av en ofullständig rapportering från en del privata markägarna. Kanske rapporteringen ofta är sämre från de som lämnat mindre areal, vilket skulle dra ned det verkliga genomsnittsvärdet något. Mindre aktiva och engagerade skogsägare är förmodligen mindre motiverade både av frivillig naturvård och frivillig rapportering till myndigheterna.
Är detta en möjlig förklaring?
Eller är det helt andra skäl till den ofullständiga informationen?
24 mars, 2015 kl. 23:46
Intressant att det främst är LRF Skogsägarna som slår på stora trumman för dessa resultat. Detta samtidigt som underlaget från det privata skogsbruket knappast finns med. Och att detta skogsbruk har lägst nivå på lämnad hänsyn.
Skogsstyrelsen skriver att landets halva areal produktiv skogsmark saknas i underlaget. Då går det inte att generalisera för landet som helhet. Materialet är inte ens att se som slumpmässigt urval eftersom det är obalanserat i förhållande till ägarkategorier och därmed också landsdelar.
Skogsstyrelsen skriver också att det inte går att säga något om någon eventuell tidstrend. Detta på tvärs emot att LRF Skogsägarna får det att låta som om skogsbruket blivit mycket bättre i det här avseendet (nivå lämnad hänsyn).
Den enda slutsats man kan dra av detta pressmeddelande från Skogsstyrelsen och SLU är att nivån hänsyn är högre på halva arealen än man tidigare trodde på grundval av dåligt underlag.
Hur det står till på den andra halvan, ungefärligen lika med den areal som LRF Skogsägarna representerar, återstår att visa.