I sommarnumret av Skogsmagasinet reflekterar jag över utvecklingen i skogen och alla beaktansvärda insatser som utförts i skogsbruket under de senaste tjugo åren. Det är en fantastisk resa. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att slutmålet på resan inte har nåtts. Vi kommer aldrig att nå slutmålet. Skogsbruket ska nämligen alltid fortsätta att utvecklas.
Jag kritiserar även dagens stuprörstänkande i miljömålsarbetet. Myndigheter och beslutsfattare måste förmå lyfta blicken och fokusera på hur vi med hjälp av ett aktivt och ansvarsfullt skogsbruk, kan skapa störst klimat- och samhällsnytta.
Bristande insikt om skogens klimatnytta och beslutsfattarnas oförmåga att höja blicken är något som även Pär Lärkeryd lyfter fram i sin ledare. Lärkeryd uppmanar EU att ge tusan i hur skogen i Malå ska skötas. “Det är dags för politikerna i Bryssel att inse att vår skog inte bara är till för små, söta röda stugor utan ska ses som en av de viktigaste förnybara resurserna för att lösa klimatfrågan” skriver Lärkeryd.
Läs det senaste numret av Norra Skogsmagasinet här.
Mitt inlägg; ”Bristande helhetssyn leder miljöpolitiken fel” kan läsas här nedan.
Bristande helhetsyn leder miljöpolitiken fel
Genom att omforma sol, luft och vatten producerar skogen det vi människor behöver. Den befogade frågan är därför: Vad kan vara mer miljövänligt än ett aktivt och ansvarsfullt skogsbruk?
Miljömålssystemet är uppbyggt av ett generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål. Generationsmålet, som innebär att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, ska vara vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Men när myndigheterna utvärderar miljökvalitetsmålen görs detta med skygglappar för andra samhällsmål. Avsaknaden av en helhetssyn skickar signaler till våra beslutsfattare om att undanta enorma arealer skogsmark från ett aktivt brukande. Ingenting kan vara mer fel om vi ska ta vår tids största utmaning – klimatfrågan – på allvar.
Världens bästa råvara
Skogen har en särställning i omställningen till ett hållbart biobaserat samhälle. Det uppfinns ingen ny mark till den ökade världsbefolkningen. Det finns heller ingen annan, bättre förnybar råvara än den som växer på marken. Ett aktivt och ansvarsfullt skogsbruk, där vi ersätter ändliga resurser med förnybara är en förutsättning för att vi ska närma oss generationsmålet.
Ovärderlig miljönytta
I tabellen nedan har jag spaltat upp hur skogsbruk på ett övergripande sätt påverkar några av miljökvalitetsmålen utifrån dagens definitioner. Som preciseringarna är utformade idag innebär skogsbruksåtgärder en negativ påverkan på flera mål. Samtidigt som det övergripande generationsmålet och begränsad klimatpåverkan gynnas av ett aktivt och ansvarsfullt skogsbruk.
Något som jag tycker är viktigt att lyfta fram, men som ofta helt förbises, är alla de insatser som skogsbruket utför frivilligt inom ramen för sektorsansvaret och hur dessa åtgärder påverkar miljökvalitetsmålen på ett positivt sätt.
Skogsbruket utvecklas
Det är ett imponerande miljöarbete som skogsföretagen har utfört under de senaste tjugo åren. Insatserna genererar en nästintill ovärderlig miljönytta för samhället. Detta är insatser som ofta tas för självklara. Men så är det absolut inte. Åtgärderna är ett resultat av dagens skogspolitik, där skogsbruket ständigt utvecklar och genomför ekologiska anpassningar av sina verksamheter.
Jobb i hela landet
Visst behöver miljömålssystemet utvecklas för att bli mer motivationsskapande, men viktigast är nog att myndigheter och beslutsfattare förmår lyfta blicken och fokusera på hur vi med hjälp av ett aktivt och ansvarsfullt skogsbruk kan skapa störst klimat- och samhällsnytta. Gör man det kommer skogen att vara motorn i utvecklingen mot ett hållbart samhälle som bidrar till jobb och hållbar tillväxt i hela landet.
Viktigaste utmaningen för skogsbruket är att minimera graden av oönskad påverkan, det vill säga körskador, skador på värdefulla natur- och kulturmiljöer m.m.
Lämna ett svar