En av skogsbrukets största utmaningar är att minska spårbildningen vid skogsbruksåtgärder. Att undvika körskador som orsakar slambildning till vattendrag är en extremt viktig och prioriterad åtgärd för att undvika negativ påverkan på vattenkvaliten. Markkompaktering kan även påverka skogsproduktionen negativt.

På senare år har det inom skogsbruket tagits många positiva initiativ för att minska spårbildning i fält. Jag tänker främst på den branschgemensamma miljöpolicy som tagits fram och som tydliggör vad som är allvarliga körskador som måste undvikas. Utbildningar, nya målbilder och rätt körteknik är andra positiva insatser som pågår.

Skogsägarföreningarnas studiekampanj Skogen vatten, som genomförs i samarbete med studieförbundet Vuxenskolan är en annan viktig pusselbit på detta område.

Ett varmare klimat med ökad nederbörd innebär att ännu högre krav kommer att ställas på detta arbete i framtiden. För att lyckas är det viktigt med bra förberedelser och en god planering i fält. Men något riktigt bra planeringsverktyg för att avgränsa skyddszoner och undvika känsligare partier har inte funnits.

Ett glädjande besked var därför när Anneli Ågren vid SLU kontaktade mig i förra veckan. Hon meddelade att hennes ansökan om att utveckla metoder för högupplösta digitala vattenkartor för skyddszoner har beviljats stöd av Vinnova på nära 4,5 miljoner kronor.

Det är ett jättepositivt besked. Nu finns förutsättningar för att under ytterligare fyra år testa och vidareutveckla verktyget. Kartorna genereras utifrån en ny laserscannad terrängmodell. Jag har haft förmånen att följa utvecklingsarbetet i en referensgrupp och inser vilken potential dessa högupplösta kartor har för att effektivisera planeringsarbetet, både för en högre produktivitet och för att avgränsa utströmningsområden i fält.

Norra Skogsägarna och Sveaskog kommer att ingå som projektpartner i detta arbete. Vi kommer att testa hur väl planeringsverktyget fungerar i praktiken. Det handlar om att ta rätt hänsyn, på rätt plats och i rätt omfattning.

I referensgruppen kommer det även ingå representanter för Skogsstyrelsen, Havs och vattenmyndigheten och Skogstekniska klustret. Den vetenskapliga utvärderingen av miljömålet kommer Anneli Ågren att ansvara för. Modellerna kommer därför att valideras mot högupplösta fältdata i den bäcknära zonen.

Jag tycker verkligen det ska bli kul att följa detta arbete. Det här är ett utmärkt exempel på hur forskning och näringsliv kan samverka.

Läs även; Vinnovapengar för utveckling av digitala vattenkartor.

Film från Skogens vatten om hur markskador kan undvikas vid körning intill vattendrag.