Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har redovisat sin återkommande undersökning över hur markägare upplever myndigheternas arbete med formellt skydd av skog. Budskapet och rubriken i pressmeddelandet är ”De flesta markägarna är positiva till formellt skydd på egen mark”.

Kikar vi närmare på resultaten kan vi samtidigt utläsa att 41 procent av markägarna är delvis- eller mycket negativ till att naturreservat har inrättats på deras mark. Motsvarande siffra för biotopskyddsområden är 33 procent.

Ska vi vara nöjda med att över 40 procent av skogsägarna är missnöjda till att naturreservat inrättats på deras mark? Nej, det är så klart inte acceptabelt. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket skriver också i sitt pressmeddelande att de fortsatt behöver utveckla arbetet. Resultaten har legat på ungefär samma nivå sedan 2009. Tyvärr verkar myndigheterna sakna förmågan att tänka nytt och förändra sitt arbetssätt vid formellt skydd av skog.

Under perioden 2010-2015 utvecklades samarbetet mellan myndigheterna och skogsägarrörelsen på ett mycket positivt sätt inom de fem geografiska områden som var utpekade som pilotområden i kometprogrammet. Under denna period tog Skogsstyrelsen och länsstyrelsen ett steg tillbaka och påbörjade inte själv ärenden. Istället jobbade myndigheterna nästintill uteslutande med markägarinitiativ. Skogsstyrelsen registrerade inte heller nyckelbiotoper på områden som anmäldes av skogsägare.

När ”Nya komet” senare infördes i hela landet ändrade myndigheterna sitt förhållningssätt. Markägarinitiativ skulle numera konkurrera på samma villkor som myndigheternas egna initiativ till områdesskydd. Dessutom registreras områden med höga naturvärden återigen som nyckelbiotop, utan garanti för skogsägaren att området prioriteras för formellt skydd. På så sätt har Skogsstyrelsen effektivt urvattnat arbetet med markägarinitiativ. För vem vill få en nyckelbiotop registrerad och samtidigt besked om att området inte är tillräckligt skyddsvärt?

Är det då rimligt att tänka sig att Skogsstyrelsen och länsstyrelsen skulle ändra sitt arbetssätt och låta markägarinitiativ vara det huvudsakliga arbetssättet vid skydd av skog i framtiden? Skulle tillräckligt stora arealer kunna skyddas på detta sätt?

Skogsstyrelsen publicerade i februari ett pressmeddelande om att myndigheten skyddade mindre skog under 2017. ”Under 2017 fattade Skogsstyrelsen beslut om 240 nya områden med biotopskydd. Besluten omfattade 1 237 ha produktiv skogsmark vilket är 15% mindre än 2016. Vi skrev också 130 nya naturvårdsavtal på totalt 829 ha produktiv skogsmark. Det är 30% mindre än 2016” skriver Skogsstyrelsen i sitt pressmeddelande.

Hur ser det då ut i Finland som uteslutande jobbar med markägarinitiativ genom det s.k Metso-programmet? Skogscentralen meddelar i ett pressmeddelande att över 5000 hektar skog skyddades genom Metso-programmet i fjol. Det vill säga mer än dubbelt så stor areal som Skogsstyrelsen klarade av.

Det vore väldigt intressant att se en studie över hur markägarna i Finland upplever Metso-arbetet. Jag skulle gissa att det är betydligt positivare tongångar bland skogsägarna i vårt grannland än vad Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket presenterar.