Under fem år har det pågått ett intensivt arbete i skogen. Det handlar om arbetet med att utforma gemensamma målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder. Första delen pågick under åren 2011-2013 och resulterade i en första omgång målbilder. Jag uppmärksammade målbildsarbetet på skogssnack redan i september 2014, då jag välkomnade naturskyddsföreningen ut i skogen i detta blogginlägg. Dialogen om god miljöhänsyn har bland annat utmynnat i ett nytt, mer objektivt, uppföljningssystem som ska ersätta den omdiskuterade polytaxuppföljningen. Skogsbruket har efter första omgången genomfört omfattande utbildningsinsatser för att målbilderna ska användas i skogen.
Men målbildsarbetet stannande inte där. En samverkansgrupp bildades och arbetsgrupperna samlades på nytt. I första omgången deltog jag själv i den övergripande processgruppen och arbetsgruppen för mark och vatten. I andra omgången har jag fortsatt i mark och vatten, samt deltagit i kulturmiljögruppen. Nu har ett antal nya målbilder tagits fram, samtidigt som några av de befintliga målbilderna har reviderats.
Detta uppmärksammades i ett symboliskt handslag och en enkel manifestation den 11-april där representanter från LRF Skogsägarna, Skogsindustrierna, Bergvik skog, SMF Skogsentreprenörerna och Skogsstyrelsen deltog. Men tyvärr verkar handslaget om målbilderna inte ha uppmärksammats särskilt mycket i massmedia. Inte ännu i alla fall. Det är synd, för det är ett imponerande arbete som har utförts och som är värd all uppmärksamhet.
Själv efterlyser jag nu produktionsfrågorna i målbildsarbetet. Kanske dags att lyfta in klimatsmarta målbilder i dialogen?
Handslag för gemensamma målbilder för god miljöhänsyn i skogen 11-april
Från vänster; Herman Sundqvist, generaldirektör skogsstyrelsen, Olof Johansson, miljöchef Sveaskog, Linda Eriksson, Skogsindustrierna, Magnus Kindbom, Chef LRF Skogsägarna, Anna Furness vd SMF Skogsentreprenörerna, Elisabeth Salander Björklund, vd Bergvik Skog. Foto Magnus Glans
25 april, 2016 kl. 9:56
Hej
Jag läste det här på skogssnack samtidigt som jag börjat skriva i Skogsforum. Jag såg att denna nyhet inte noterats av någon på Skogsforum och tyckte det var något positivt http://skogsforum.se/viewtopic.php?f=112&t=26073 och att skogsbruket även genom denna kanal kunde påminnas om faktabladen och positiv dialog med Skogsstyrelsen, ville debutera som trådskapare med något positivt.
Men reaktionen blev: “Dessa målbilder kan aldrig bli krav .
Det är näringsfastighetsägaren som bestämmer över sin egen skog och vilka mål han har och ekonomiska förutsättningar.”
Jag noterade också en debattartikel i dagens Västerbottenskuriren http://www.vk.se/1700456/enskilde-skogsagaren-oroas
Jag tror att de enskilda markägarna gentemot allmänheten inte lika starkt skulle markera sin rätt att förfoga över marken, och mer trycka på att det är rationellt för samhället att inte komplicera för mycket och inte öka osäkerheten.
14 maj, 2016 kl. 16:02
Jag kan inte förstå vad som är problemet med att skogsägarna får sköta sin skog själva. Skogen behöver avverkas och förnyas. Sverige behöver exportinkomster.
Äganderätten är en viktig rättighet för markägarens förfoganderätt över sin egen näringsverksamhet med olika synpunkter,olika förutsättningar , intressen, ekonomi och brukanderätt.
Många privata skogsägare med sina olika åsikter och metoder skapar även mångfalden i skogen.
Jag tycker, att vill samhället konfiskera min mark, eller delar av den, då ska samma samhälle betala för det! Äganderätten är en av de starkaste grundlagarna vi har, och ska ha. Sen att diverse miljöaktivister med enögda särintressen hela tiden vill nagga äganderätten i kanterna märks tydligt.
Att friluftsfolket och närboende framställer krav på långtgående ingrepp i äganderätten för att eventuellt kunna stoppa avverkningar eller föryngringshuggningar är i sig principiellt fel men att man dessutom gör det med missvisande information om påstått miljöskäl eller sociala värden, kan inte accepteras.