Igår deltog jag på möte med Skogsstyrelsens nationella sektorsråd. Som vanligt var det ett bra möte med många intressanta diskussioner. Men det var en redovisning som satte ett extra stort avtryck hos mig.
Analyser visar nämligen att hänsynsarealerna i de svenska skogarna troligen är avsevärt större än vad man tidigare trott. Ett mycket glädjande besked för alla oss som värnar om naturvärden i skogen och dessutom ett viktigt besked till politiken.
Bakgrunden är att Skogsstyrelsen just nu arbetar med skogliga konsekvensanalyser som ska redovisas i mars 2015 (SKA 15).
Här utförs analyser om hur skogstillståndet utvecklas på hundra års sikt utifrån olika scenarier för hur skogen brukas. En nyhet är att man vid detta tillfälle för första gången har information om skogsbolagens och skogsägarföreningarnas frivilliga avsättningar i sina analyser, vilket givetvis skapar helt andra förutsättningar att göra bra skattningar.
Skogsstyrelsen redovisade på sektorsrådet att hänsynsytor och frivilliga avsättningar överlappar varandra i mindre omfattning än vad man tidigare trott. Slutsatsen är alltså att hänsynsarealen troligen är avsevärt större än tidigare analyser visat.
Eftersom uppgifterna är nya även för Skogsstyrelsen så behöver uppgifterna analyseras vidare. Men jag uppmanar verkligen Skogsstyrelsen att kommunicera detta budskap så snart som möjligt. Att vi har ett större hänsynstagande i skogsbruket än vad man tidigare trott, förtjänar verkligen att uppmärksammas.
Det öppnar även för att i större utsträckning involvera skogsägare i skyddsarbetet och att inte enbart styra skyddet utifrån strikt biologiska värden. Det jag syftar på är frivilliga avtalslösningar för områden som exempelvis är viktiga för friluftsliv och rekreation.
Sedan tidigare vet vi att skogsägarnas frivilliga avsättningar håller hög kvalité. Tillsammans med den generella miljöhänsynen som sparas vid avverkningar, formellt skyddade områden och lågproduktiva skogar som är undantagna från skogsbruk, klarar Sverige sina internationella åtaganden för skydd av skog. Vi ska givetvis fortsätta att skydda skog för att nå nyligen beslutade etappmål, men det finns anledning att fylla på verktygslådan i det fortsatta arbetet.
25 september, 2014 kl. 12:55
Väldigt mycket av bloggar och webbar och möten handlar om hänsyn, skonsamhet, uthållighet, strategier, miljö. Relativt lite om kärnfrågan: bättre utnyttjande av skogsmarken.
FN hade i måndags ett världsledarmöte om global warming, föregående liknande FN-möte ägde rum i Köpenhamn 2009. Skog var ett viktigt ämne vid diskussionerna. Dokumentation om världsledarmötet finns på http://www.wri.org/blog/2014/09/analyzing-outcomes-un-climate-summit ; http://www.theguardian.com/environment/2014/sep/23/un-climate-summit-pledge-forests-new-york-declaration . Vid FN mötet talades om stopp för avskogning, bevarande av naturskogar, restaurering av landskap, återbeskogning, de infödda folkens rättigheter. Det talas om nolltolerans för avskogning.
Det finns risk för att det kan bli restriktioner även för avverkning i Sverige, eftersom det finns data som tyder på överavverkning i Sverige http://www.nbforest.info/blog/deforestation-north .
Någon gång nämns uthålligt skogsbruk. Men visionen av ett skogsbruk som är bättre än uthålligt nämns inte. En effektivisering av skogsbruket som ger en ökad arealproduktion motverkar ”global warming”! De senaste fyrtio åren har arealproduktionen i Sveriges skogar ökat med 30 %! – parat med ökat hänsyntagande! Att fortsätta den inslagna vägen kan vara Sveriges viktigaste långsiktiga insats i klimatfrågan, men det verkar världens ledare förbise. Hoppas Norrlands skogsägare inte glömmer det!