Ännu ett händelserikt skogsår går mot sitt slut. Det är kul att kunna konstatera att allt fler har fått upp ögonen för att skogen är lösningen på många av samhällets utmaningar. En person som tydligt tagit intryck av skogens alla möjligheter är kungen.

H.M. Konungen lyfte i sitt jultal fram det svenska skogsbruket och hur samhället genom att utveckla nya material, med hjälp av råvaror från skogen, kan bidra till en långsiktig hållbar utveckling. Kungen nämnde bland annat sina besök i Ångermanland och i Västerbotten där han fick inblick i den spännande forskning som görs kring miljövänligt skogsbruk.

Kungen betonade även att vi genom många generationer byggt upp värdefull kunskap om hur vi kan ta vara på de möjligheter skogen ger och framhöll att svensk forskning och teknikkunnande är viktiga tillgångar, både för miljön och som en grund för Sveriges framtida välstånd.

Under 2016 har det pågått ett omfattande arbete med att jobba fram ett svenskt skogsprogram. Ett stort antal strategier och åtgärdsförslag lämnades över till landsbygdsministern i september av fyra arbetsgrupper. Nu är det upp till regeringen, att utifrån remissvaren, formulera en proposition eller skrivelse för Sveriges första skogsprogram. Ett skogsprogram som förhoppningsvis kan lägga grunden för övergången till en biobaserad ekonomi där fossila resurser ersätts med förnybara alternativ.

I februari utnämnde regeringen Herman Sundqvist till ny generaldirektör för Skogsstyrelsen. Skogsägarföreningarna rasade över att Skogsstyrelsen öppet redovisade avverkningsanmälningar på nätet utan att tillfråga markägaren. Via stämmouttalanden uppmanade skogsägarföreningarna myndigheten att stoppa publiceringen ifall markägarna inte gett sitt medgivande till publicering. Skogsstyrelsen svarade med att man inte behöver skämmas för att avverka skog och fortsatte med att publicera avverkningsanmälningar på nätet.

Samtidigt började myndigheten tillämpa artskyddsförordningen, som är formulerad och implementerad i svensk lagstiftning på sådant sätt att skogsbruk i princip omöjliggörs om man tolkar artskyddsförordningen bokstavligt. Eftersom skogsägare inte säkert har möjlighet att få ersättning för stoppade avverkningar med stöd av artskyddsförordningen är rättsosäkerheten ett faktum. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket lämnade en gemensam skrivelse till regeringen med en uppmaning om att utreda artskyddsförordningen för att säkerställa att den är tillämpbar, effektiv och rättssäker. Frågan bereds för närvarande inom regeringskansliet.

När skogsutredaren Charlotta Riberdahl, under ett seminarium i Almedalen, ifrågasatte privat ägande av skog var landsbygdsministern inte sen med att entlediga utredaren från sitt uppdrag. Uttalandet var häpnadsväckande och det fanns egentligen inte någon annan utväg än att sparka utredaren, då förtroendet var förbrukat.

Även för egen del har det varit ett händelserikt år. Under hösten tillträdde jag tjänsten som medlemschef för Norras nya medlemsavdelning. Det känns verkligen hedrande och inspirerande att få förtroendet att stötta och utveckla medlemsorganisationen i rollen som medlemschef. Extra kul är det att Norra i år har haft en rekordstor tillströmning av nya medlemmar.

Jag ser fram emot ett nytt spännande skogsår. I januari kommer Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att presentera regeringsuppdraget om värdefulla skogar. Myndigheterna ska bland annat redovisa hur de 150 000 hektaren skogsmark, som riksdagen har beslutat undanta från brukande till 2020, ska fördelas per län. Anmärkningsvärt är att uppdraget och arealfördelningen inte kommer att remissas.

I februari ska vägslitageskattekommittén lämna sitt betänkande om skatt på avstånd. Hur regeringen väljer att hantera denna fråga blir avgörande om vi ska lyckas i omställningen till en bioekonomi. En kilometerskatt skulle slå hårt mot skogsindustrin och riskerar att skapa stora ekonomiska impediment i Norrlands inland.

Den 31-mars ska den nya skogsutredaren, Fredrik von Arnold, presentera sin rättsliga översyn av skogsvårdslagen. Om nu inte alla turer kring utredningen innebär en förlängd utredningstid?

Skogsstyrelsen har aviserat att starta upp två spännande samverkansprocesser under 2017. En process om nyckelbiotoper och en annan som ska handla om skogsproduktion.

Ja, vi kan se fram emot ännu ett spännande skogligt år. Får Sverige sitt första nationella skogsprogram under 2017 och kommer en utredning om artskyddsförordningen att tillsättas? Hur kommer regeringen att hantera frågan om en kilometerskatt?

Frågorna är många. Men en sak är säker. Skogen kommer att vara i den politiska hetluften även 2017.

Ett Gott Nytt Skogsår önskar jag alla läsare av Skogssnack.