Länsstyrelserna har tagit fram en rapport som beskriver miljötillståndet i Sverige med hjälp av statistik från Riksskogsstaxeringen. Arbetet är en del av den regionala miljöövervakningen och finansieras av Naturvårdsverkets medel. Det är bra att data från Riksskogstaxeringen används, det är en guldgruva för att beskriva tillståndet i den svenska skogen.
Själv fastnade jag för beskrivningen av vad som anses vara ”Rekreationsvänlig skog”. Vad som är en rekreationsvänlig skog är förstås upptill betraktaren att avgöra. Den som gillar att plocka hjortron föredrar kanske myren och doften av skvattram. En förskoleklass har möjligen en skolskog att vistas i, medan älgjägaren kanske ser hela jaktområdet som rekreationsområde. Själv tar jag gärna fram kaffetermosen på en bergknalle med fin utsikt eller på ett hallonhygge.
I rapporten har man definierat rekreationsvänlig skog utifrån om skogens sammansättning och struktur är lättsam att vistas i. Kraven för att kvala in som en rekreationsvänlig skog är att skogen inte ska vara ung, särskilt tät och att någon avverkning inte ska ha skett inom fem år. Är det inte en väldigt snäv beskrivning av vad som kan anses vara en rekreationsvänlig skog? Föga förvånande är trenden också negativ. Sedan mitten av 1980-talet bedöms arealen ”rekreationsvänlig” skog minskat med drygt 600 000 hektar.
Den svenska skogen är fantastisk. Med allemansrätten som grund, är skogen tillgänglig för alla besökare alla dagar på året. En förutsättning är förstås att inte skräpa ned eller orsaka skador på skogen. Men min bergsknalle, hjortronmyren eller hallonhygget räknas nog inte med i statistiken för vad som anses vara en rekreationsvänlig skog.
28 april, 2016 kl. 14:00
Jonas du ha rätt i att både bergknallen och hjortronmyren kan uppskattas som rekreativa miljöer. Det visar vår forskning där utmattningsdeprimerade väljer att vistas på hällmarken eller i skogskanten med utsikt över myren. Men de är väl inte att betrakta som skog utan som impediment. Hallonhygget får nog stå för dig själv……. föga rekreativt med hallonsnår och kalhyggen…. om man inte plockar hallon.
Det som i rapporten definieras som rekreationsvänlig skog stämmer väl överens med vår forskning, skogen ska vara gammal och så gles så att man har bra sikt. Att de skulle vara en snäv beskrivning av en rekreationsskog håller jag inte med om. Och det är ju dessutom fortfarande en produktionsskog, som skogsägaren tjänar pengar på. Det är ju inte precis en beskrivning av en naturskog.
14 maj, 2016 kl. 16:05
Min natur är inte din
Med all respekt för allemansrätten och de som vet hur den kan nyttjas inom rimliga gränser men det börjar dra ihop sig till ett ställningskrig. Ett tyst krig mellan de som brukar sin egen natur och de som inte bara brukar utan även ser sig som förespråkare av andras natur.
Jag har så fantastiskt besvärligt med att accepter att någon annan än jag bestämmer över mina tillgångar. Så enkelt är det men det blir så förbaskat komplicerat när det kommer till naturen.
Min ”natur” är nämligen mitt arbete, min pension och mitt arv till mina barn.
Naturligtvis följer jag de föreskrifter som finns inom alla grenar av naturbruket och det skall ni veta att de är många. Nästan obegripligt många. Men jag följer de som gäller skogen, åkern, vattnet och tamdjuren. Om jag inte gör det riskerar jag vite och retroaktiv återbetalning av eventuella miljöersättningar.
Mark-/ jord-ägarna behöver ett större stöd från samhället genom tydligare och mer
lättillgänglig information om hur regelverket ser ut gällande äganderätten.
Och ansvaret att förvalta och följa alla regler som samhället ställer .