För närvarande bereds frågan om skogskontots framtid i regeringskansliet. Hälften av Sveriges skogar ägs av privata skogsägare och skogskontot är ett betydelsefullt verktyg för både skogsägare och samhället. Med stöd av skogskontot kan intäkterna fördelas över flera år, vilket underlättar finansieringen av olika skogsvårdskostnader, t.ex. planteringar och röjningar i skogen. Om förutsättningarna för skogskontot försämras eller till och med försvinner är risken uppenbar att vi får en passivitet i brukandet. Detta skulle vara förödande för omställningen till ett biobaserat samhälle, för jobben och välfärden.

Den 19-april svarade finansminister Magdalena Andersson på en interpellation, ställd av Ulf Berg (M), om skogskontots framtid. En länk till interpellationsdebatten finns här. En förändring av skogskonto kan få stora negativa konsekvenser, vi får hoppas att regeringen beaktar remissvaren på området.

Med en skogsägarkår i förändring kan vi nog räkna med att skogskontot blir ännu viktigare i framtiden för att befästa ett aktivt skogsbruk som skapar intäkter till statskassan. En som har forskat på en skogsägarkår i förändring och skogsägarrörelsens utmaningar är Thomas Kronholm. Se intervjun med Kronholm nedan.