I veckan deltog jag på forum för bioekonomi som arrangeras av Skogsindustrierna. Som vanligt var det många intressanta föredrag och samtal om hur skogen kan bidra i omställningen till ett hållbart samhälle. Forumet är även ett utmärkt tillfälle att prata med politiker och träffa kollegor i branschen. Med kunglig glans uppmärksammade Föreningen Skogen personer som gjort värdefulla insatser för de svenska skogarna.

Intrycken var många när jag begav mig hemåt. Samsynen över blockgränserna om skogens centrala roll i klimatomställningen och vikten av en trygg och långsiktig äganderätt för landets skogsägare var särskilt glädjande att lyssna till. Detta skapar förutsättningar för att landa ett långsiktigt nationellt skogsprogram som sätter fokus på en nyindustrialisering i form av bioraffinaderier och säkrar en ökad produktion av förnybar biomassa.

Den växande skogen gör gott för klimatet. Ju högre tillväxten är, desto mer koldioxid fångas upp och bildar genom den naturliga fotosyntesen biomassa. Ju mer biomassa vi producerar, desto mer fossila produkter kan ersättas med förnybara produkter. Med tanke på den växande skogens klimatnytta har vi ett ansvar att trimma fotosyntesen.

Redan 2009 presenterade SLU regeringsuppdraget om möjligheter till intensivodling av skog, den s.k MINT-utredningen. Arbetsgrupperna inom Skogsstyrelsens samverkansprocess för skogsproduktion har nyligen lämnat sina arbetsrapporter över hur vi kan öka farten i skogen.

Nu är det dags att släppa hängslen och livrem och låta fotosyntesen verka ännu effektivare. Tillväxten i den svenska skogen kan öka dubbelt upp, utan att vi gör avkall på den biologiska mångfalden. Men vi måste agera nu.

För den som inte hajar hur det hela hänger ihop rekommenderar jag denna pedagogiska snabbkurs om det aktiva skogsbrukets klimatnytta.